Utbildning och kompetensförsörjning

Att ge barn, unga och vuxna i Sundsvall möjlighet till bra utbildning som leder till egen försörjning är ett av kommunens kärnuppdrag. Det är viktigt för att klara samhällsutvecklingen, göra det möjligt för företag att växa och utvecklas samt för att möta upp behov av kompetens inom bristyrken i både kommunala verksamheter och näringsliv.

I detta kapitel redogörs för grundskolan, gymnasiet och vuxenutbildnings förutsättningar att klara sitt grunduppdrag och insatser som behöver göras för att klara ett ökat behov av kompetensförsörjning. Satsningar på elevhälsa och särskilt stöd som är viktiga för att skolan ska lyckas med sitt uppdrag beskrivs under kapitlet Social hållbarhet.

Skolans förutsättningar

Eleverna som går ut årskurs 9 vid kommunens skolor har under mycket lång tid haft låga betygsresultat jämfört med riket och andra liknande kommuner. Olika årskullar jämförs med varandra och vissa år går resultaten upp och andra ned. I analysen av varför det inte syns en varaktig förbättring av resultaten vid kommunens grundskolor har förvaltningen identifierat både interna och externa faktorer.

De interna faktorerna handlar till exempel om att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet, rektorers förmåga att leda den pedagogiska verksamheten, samarbetskultur på skolorna samt höga förväntningar på eleverna. De externa faktorerna handlar om nationella systemfrågor, såsom regelverket kring fristående skolor, som kommunen har liten påverkan på. Men också om lokala systemfrågor såsom kommunens verksamhets- och ekonomistyrning, serviceorganisation samt skolstruktur, där kommunen äger frågorna själv.

Gymnasiet har sedan ett par år en positiv trend när det gäller elevernas resultat. Stort fokus ligger på att hålla i den trenden. Andra utvecklingsområden för gymnasiet är att anpassa utbildningsutbudet efter behovet i regionen och få sökanden till programmen.

Socioekonomi och särskilt vårdnadshavares utbildningsbakgrund har stor betydelse för elevers förutsättningar att uppnå skolans mål. En sammanställning och analys finns i Skolverkets rapport ”Analyser av familjebakgrundens betydelse för skolresultaten och skillnader mellan skolor” från 2018. Även efter 2018 har det publicerats studier som pekar i samma riktning. Över åren har skillnaderna i vårdnadshavarnas utbildningsbakgrund mellan kommunala skolor och fristående skolor varit stor. Utifrån det har de kommunala skolorna ett relativt de fristående ett mer utmanande uppdrag.

Utifrån den, relativt andra kommuner i gruppen större stad, snäva ekonomiska ramen för utbildning för ungdomar bör kommunen fundera på vilka förväntningar som finns på Barn- och utbildningsnämnden. Det gäller Mål och resursplan, men också förväntningar i andra strategier, handlingsplaner etcetera. Den nuvarande ekonomiska ramen medför att den kommunala skolan i Sundsvall har svårt att leva upp till de lagstiftade kraven.

Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska, enligt Skollagen, vara att de nationella målen uppfylls. Kvalitetsarbetet på huvudmannanivå ska, enligt de Allmänna råden, bygga på de uppgifter som kommer fram i verksamhetens kvalitetsarbete och på andra uppgifter som är väsentliga för uppföljningen och utvecklingen. Bygger inte målen uppifrån på de analyser och slutsatser från lägre nivåer, till exempel enhets- och förvaltningsnivå, så riskerar detta att ta fokus från det som bör vara i fokus i det systematiska kvalitetsarbetet. Och ”prioritera” betyder att välja bort bland det som anses vara viktigt.

För att skapa goda förutsättningar för skolan att utföra sitt uppdrag bör en utredning av skolstrukturen genomföras med syfte att skapa ekonomiskt bärkraftiga enheter som kan ge eleverna en utbildning av hög kvalitet. Eftersom skolstruktur är en samhällsbyggnadsfråga där flera olika perspektiv måste balanseras är det en fördel om utredningen leds av kommunstyrelsen som samarbetar med bland annat barn- och utbildningsnämnden, stadsbyggnadsnämnd och kultur- och fritidsnämnden.

En ytterligare fråga att ta hänsyn till är den demografiska utvecklingen för barn och unga i åldrarna 0–18 år och hur den allt annat lika påverkar nettokostnadsutvecklingen för skolverksamheten.

Kompetensförsörjning för tillväxt

Gymnasial yrkesutbildning inom vuxenutbildning

Förslag på åtgärder som skalar upp och anpassar utbildningsutbudet, görs utifrån ett scenario med 8500 fler invånare till 2030, framtaget av WSP. I WSP-rapporten beskrivs en storskalig grön elintensiv etablering av den typ som nu är beslutad i Torsboda. I rapporten framgår att ungdomskullarna inte kommer att förändras nämnvärt jämfört med nuläget. Följaktligen kommer de ökade behoven av kompetens som uppstår hos befintliga och nya arbetsgivare med anledning av etableringar och befolkningstillväxt inte att kunna lösas med hjälp av växande ungdomskullar. Gymnasiet kommer därför inte att behöva fler utbildningsplatser, men annorlunda fördelade sådana: Fler på yrkesprogram, och på naturvetenskapligt- och teknikprogram.

För personer som idag befinner sig långt ifrån reguljär utbildning och/eller anställning föreslås följande åtgärder:

• Ytterligare kombinationsutbildningar som möjliggör anpassad språk- och yrkesundervisning så att elever redan på SFI-nivå kan tillgodogöra sig yrkeskurser på gymnasial nivå. Nuvarande sju föreslås kompletteras med tre nya kombinationsutbildningar och förstärkas med tvålärarskap. Detta innebär att språk- och yrkeslärare samarbetar tätt kring eleverna.
• Genom studieförberedande verksamhet med anpassning av studieformer, gruppstorlek och lokalanpassningar kan fler med psykisk ohälsa erbjudas och lyckas med sina studier.
• Fokus på utvecklingsarbetet inom ”Anpassad utbildning” gäller den utlandsfödda gruppen som ofta inte har diagnostiserats som barn eller ung i sina hemländer.
• I Bransch-SFI kompletteras SFI-studierna tidigt med yrkesvägledning, arbetsmarknadsinsatser och motiverande insatser, och elevens språkutbildning anpassas mot ett möjligt arbete.
• Stimulera elever med avslutad högskoleförberedande utbildning, som inte läser vidare, till att genomföra en yrkesutbildning.
• Tillgång till yrkeslärare är redan idag en begränsande faktor vad gäller möjligheten att erbjuda efterfrågade yrkesutbildningar. Ett arbete behöver därför ske med att öka tillgången till yrkeslärare.

För att kunna öka antalet utbildningsplatser på det sätt som mobiliseringen förutsätter behöver ett antal förutsättningar säkerställas. Allra mest grundläggande är tillgång till kostnadseffektiva utbildningslokaler inklusive utrustning och maskiner för yrkesutbildningar. Det finns risk att kostnaden per upphandlad utbildningsplats ökar om upphandlade leverantörer behöver investera i lokaler, utrustning och maskiner eller ännu värre, att potentiella underleverantörer väljer att inte delta i upphandlingsförfarandet. Om kommunen själv äger lokaler dimensionerade för både Vuxenutbildningens behov inklusive upphandlade leverantörer och gymnasiets behov, samt att gemensamt nyttjande på lika villkor säkerställs, kan det antas göra det möjligt för fler utbildningsleverantörer att lämna anbud på yrkesutbildning i Sundsvall.

Vidare finns det ett behov av åtgärder för att möjliggöra genomförande av föreslagna åtgärder. Dessa är:

• Det finns behov av att utreda tillkommande lokalbehov med anledning av kraftigt ökat antal utbildningsplatser för utbildningar i egen regi (vård- och omsorgsutbildning, barn- samt fritidsutbildning samt SFI och Kom i studier).
• För att möjliggöra ett kostnadseffektivt utbildningsutbud som matchar arbetsmarknadens föränderliga kompetensbehov är fysiska förutsättningar i form av lokaler inklusive utrustning och maskiner för gemensam flexibilitet hos såväl Vuxenutbildningen som Sundsvalls Gymnasium av yttersta vikt.
• Vuxenutbildningen behöver ökad tillgång till lokaler inom Sundsvalls Gymnasium. Därför bör inför kommande investeringar i lokaler, utrustning och maskiner för genomförande av yrkesutbildningar säkerställa en dimensionering som garanterar att Vuxenutbildningens (inklusive upphandlade parter) behov säkerställs.
• Det finns risk att kostnaden per upphandlad utbildningsplats ökar om upphandlade leveran¬törer behöver investera i lokaler, utrustning och maskiner eller ännu värre, att potentiella underleverantörer väljer att inte delta i upphandlingsförfarandet. Om kommunen själv äger lokaler dimensionerade för både Vuxenutbildningens behov inklusive upphandlade leverantörer och gymnasiets behov, samt att gemensamt nyttjande på lika villkor säkerställs, kan det antas göra det möjligt för fler utbildningsleverantörer att lämna anbud på yrkesutbildning i Sundsvall.
• En stor andel av Vuxenutbildningens yrkesutbildningar genomförs av upphandlade leverantörer. En kraftig uppskalning av utbildningsutbudet medför följaktligen ökade behov av upphandling (fler och större upphandlingar, och ökat uppföljningsbehov), och sannolikt av fler leverantörer.
• Tillräcklig tillgång till så kallade APL-platser, arbetsplatsförlagt lärande, är en förutsättning för att kunna erbjuda yrkesutbildning och utgör redan idag en tydligt begränsande faktor. I syfte att säkerställa tillgång till APL-platser för ett kraftigt uppskalat utbildningsutbud behöver en resurs för APL-samordning tillskapas inom Vuxenutbildningen.
• I detta sammanhang bör inköpsenheten ges i uppdrag att säkerställa att krav på tillhandahållande av praktikplatser för utbildningsanordnarnas behov ställs i relevanta upphandlingar.
• Det pågående arbetet med att utveckla en ”Lärcentrumsnod” i Kulturmagasinet har mycket stor potential och behöver prioriteras av både vuxenutbildning samt kultur- och fritidsförvaltningen.
• Parkeringssituationen i anslutning till Navigator är idag starkt ansträngd och påverkar tillgången till utbildning negativt. Region Västernorrland tillåter inte längre att andra än besökare till sjukhuset nyttjar de stora parkeringsytorna. Ytterligare parkeringsplatser behöver tillskapas i anslutning till Navigator.
• Det är av yttersta vikt att Kollektivtrafikmyndigheten, tar fram lösningar som stödjer elevers och studerandes möjlighet att ta del av de utbildningar som arbetsmarknaden behöver även i de fall utbildningen erbjuds i en annan kommun än hemkommunen.

Slutligen måste långsiktig finansiering av drift och utveckling av Yrkesutbildning Mitt säkerställas. Det handlar om att säkra förutsättningar för dimensionering av ett utbildningsutbud som motsvarande arbetsmarknadens behov, söktryck på dessa utbildningar och samarbete med arbetsgivare.

Barn- och utbildningsförvaltningens behov av åtgärder

Behovsinventeringen har identifierat fem huvudområden där det är nödvändigt med resursförstärkningar för att klara av förvaltningens uppdraget i relation till kommande kompetensförsörjningsbehov. Dessa är Grundskolan, Gymnasiet, International Baccalaureate (IB) samt förvaltningsövergripande förstärkning inom ekonomisk planering, analys och uppföljning.

Förvaltningen måste arbeta med aktiva insatser i grundskolan för att fler elever ska kunna bli behöriga till gymnasiala yrkesprogram. Detta medför behov av en förstärkning av en kvalitetssamordnare som ska fungera som stöd för verksamhetschefer i grundskolan. Det finns även behov av en förstärkning i form av fler studie- och yrkesvägledare samt utbildningsmaterialet, riktat mot grundskolans tidigare årskurser, och i synnerhet när det gäller att utveckla elevernas valkompetens. Förvaltningen ser också behov av att kompetensutveckla samtliga rektorer i både grundskolan och gymnasiet inom följande områden:

• Hållbar utveckling
• Valkompetens
• Analys
• Inspiration/omvärldsspaning

Det är viktigt att Sundsvalls Gymnasium står redo att erbjuda relevanta yrkesutbildningar för att matcha personer mot de branscher där det sannolikt kommer att uppstå behov. Gymnasiet har en grupp av elever som inte får behörighet till nationella program. Det finns möjlighet att dessa elever kan få läsa yrkespaket inom ramen för introduktionsprogrammet samtidigt som de kan läsa in grundskoleämnen. Förvaltningen har beräknat kostnader för att erbjuda ca 32 elever yrkespaket.

Vid Fordons- och transportprogrammet, på transportinriktningen, finns idag utmaningar i att hålla kvalitet i utbildningen. Det beror på att verksamheten har ökat antalet utbildningsplatser utifrån branschens behov men inte haft möjlighet att uppdatera fordonsparken enligt den investeringsplan som funnits.

För att utveckla samarbetet med vuxenutbildningen är lärlingsutbildning på yrkesprogrammen en möjlig väg att gå för att kunna upplåta undervisningslokaler i högre utsträckning. Det innebär ett behov av att anställa en lärlingskoordinator för att samordna lärlingsplatser och säkerställa att eleverna får lärlingsplatser av hög kvalitet samt hantera den tillkommande administrationen.

Nämnden ser behov av resurser för att koordinera uppstart av IB-utbildning inom grundskolan. IB-koordinatorer är länken mellan IB-organisationen och lärarna samt mellan IB-organisationen och eleverna och deras målsmän. Vidare är förvaltningen i dagsläget redo att ansöka för Diploma programme (DP 16–19 år) till Skolinspektionen i januari 2024. Förvaltningen ser att det tillkommer ansökningskostnader samt utbildning av lärare som ska undervisa inom programmet.

Torsbodaetableringen ställer krav på hela den kommunala organisationens förmåga att anpassa sig. Bland annat krävs pricksäkra prognoser utifrån den kommande befolkningsökningen, och här ser förvaltningen ett behov av att stärka upp med en analytisk resurs som i huvudsak ska arbeta med prognos- och analysarbete. Vidare behövs en resurs som kan understödja verksamheten med nödvändiga prognoser och kalkyler i utbud- och dimensioneringsarbetet för gymnasieutbildningar.

Driftsmedel, miljoner kronor (mnkr)

Investeringsmedel, miljoner kronor (mnkr)