Foto: Mostphotos
Text
Foto: Anders Nilsson.
Trend och omvärld
Att förstå och förhålla sig till hur olika trender och förändringskrafter påverkar oss i kommunen, regionalt och nationellt i Sverige är av stor betydelse för att forma vår framtid. Omvärldsbevakning och analyser hjälper oss förstå vad som påverkar förutsättningarna att leda och styra kommunen. De ger oss underlag för att göra kloka vägval samt skapar en beredskap för att snabbt anpassa oss efter behov.
Analysen blir digital
Hur går det för Sundsvalls kommun? Vart är vi på väg? Och vad är viktiga ställningstagande för Sundsvalls utveckling som plats? Det är frågor som löpande analyseras och redovisas till kommunfullmäktige för att våra förtroendevalda ska få så bra underlag som möjligt till sina mål- och resursarbeten.
Vi har i analysmaterialet försökt ringa in de viktigaste utmaningarna som kommunen står inför, där vägvalen och den framtida inriktningen kommer att spela stor roll för Sundsvalls kommuns möjligheter att möta framtiden.
Att utgå från ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet har varit självklart och här har vi för enkelhetens skull valt att använda den terminologi som kommunen har i sina nuvarande beslut och styrdokument för att förenkla. Det förändrade kris- och säkerhetsläget samt erfarenheterna från pandemin har också varit en naturlig utgångspunkt.
Nu när analyser och rapporter finns digitalt blir det möjligt för fler att ta del av information och för oss att kontinuerligt uppdatera information utifrån aktuella behov. Det är min övertygelse att när framtiden blir allt mer oförutsägbar kommer trend- och omvärldsanalys att vara ett ännu viktigare verktyg för oss. Den hjälper oss att resonera, värdera och välja fokus.
Processen med att ta fram analyser och digital plattform har pågått i mer än ett år och involverat samtliga förvaltningar och bolag inom kommunkoncernen. Målsättningen har varit att skapa stor delaktighet för att ta vara på all den kunskap som vi har tillsammans. Det är första gången vi jobbat på detta sätt och det är första gången vi publicerar analyser digitalt på en gemensam arena. Tanken är att vi testar, lär och utvecklar eftersom behov uppstår.
Min förhoppning är att du som läser oavsett om du är politiker, tjänsteman eller medborgare ska finna kunskap och inspiration i analyserna. Tillsammans behöver vi bli bättre på att utveckla Sundsvall hållbart med satsningar som stärker synergier mellan ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet.
Mitt löfte till er förtroendevalda är att arbeta för att vi tjänstepersoner ska göra allt vi kan för att utifrån era politiska mål möta utmaningarna tillsammans. Tillsammans inom kommunens alla förvaltningar och bolag men också mellan kommuner, myndigheter, företag och civilsamhälle.
Trevlig läsning!
Jonas Walker, kommundirektör Sundsvalls kommun.
Medskick
Syftet med Analys Sundsvall är att öka kunskapen om Sundsvalls möjligheter och hot så att insikter kan omsättas i handling. Här sammanfattas några medskick från aktuell trend- och omvärldsanalys.
5 000 nya jobb
Det pågår en strukturomvandling av Sundsvalls näringsliv som innebär både möjligheter och hot. Varselvågen 2020 blev startskottet till ”Sundsvalls väg framåt”. Ett initiativ att samordna resurser mellan kommuner, region och näringsliv kring omställning, matchning och företagsetableringar. Det handlar om att skapa goda förutsättningar för såväl befintliga som nya företag att växa och utvecklas.
Målet är att öka tillväxttakten med 5 000 nya jobb till 2030, vilket är en förutsättning för att bibehålla eller kunna utveckla välfärden i kommunen. En ökad sysselsättningsutveckling stabiliserar den demografiska utvecklingen i kommunen och regionen.
Klimatneutral 2030
Sundsvalls kommun har ett mål att bli klimatneutrala till år 2030. Det är ett viktigt men tufft mål som kommer att kräva stora insatser för kommunen, företag och varje Sundsvallsbo. Förutsättningar att nå mål hänger också samman med systemomställningar på både lokal, nationell och internationell nivå. Det kommer att kräva många modiga beslut för att ta oss i mål.
Av de utsläpp som görs på den geografiska platsen Sundsvalls kommun kommer mer än hälften från industrin och en fjärdedel från transporter. Det är viktigt att näringslivet fortsätter göra de omställningar de redan är inne på och att varje invånare tar ansvar för att minska sitt klimatavtryck. Av kommunkoncernens klimatpåverkan består cirka hälften av de varor och tjänster som upphandlas. Kommunen måste också minska utsläpp via förbränning, resor, använda grön energi, energieffektivisera och så vidare. Alla kommer att behöva ställa om för att nå mål klimatneutral 2030 och det är bråttom.
Utjämna sociala skillnader
Ett jämlikt samhälle är ett robust samhälle som mår bra och utvecklas positivt. Alla Sundsvallsbor ska ha likvärdiga förutsättningar att leva ett bra liv. Det kan tyckas självklart, men mycket tyder på att skillnader ökar istället för minskar. Ojämlikhet kan leda till motsättningar av olika slag som ökar oro och instabilitet.
De sociala skillnaden i levnadsvillkor mellan Sundsvallsborna ska utjämnas genom att minska andelen som har dålig fysisk och psykisk hälsa, lever i ekonomiskt utsatta hushåll, är fysiskt och socialt inaktiva, har låg grad av delaktighet, som upplever otrygghet till år 2030. Hela kommunorganistationen ska aktivt bidra till att utjämna sociala skillnader i levnadsvillkor. Här har kommunen ett huvudansvar, men arbetet behöver göras tillsammans och inkluderar Sundsvallsbor och samhällsaktörer.
Modern civil beredskap
Pandemier, skogsbränder, översvämningar, cyberhot och geopolitisk maktförskjutning är bara några exempel på störningar som just nu påverkar vårt samhälle. Världen förändras och så gör även behoven att förebygga och hantera olyckor, kriser och krig. Det här ställer ny krav på kommunens organisation och förmågor.
Att forma en modern civil beredskapsorganisation handlar om att ha krisberedskapsförmågor på en koncernövergripande nivå samtidigt som att enskilda organisationer och individer i Sundsvall ska ges möjligheter att själva klara sitt vardagsliv. En modern civil beredskap ska fungera i både fred och krig och totalförsvaret kommer inte att se ut som det gjorde förr.
Tjänstemannaanalys 2022
Sundsvalls kommuns tjänstemannaanalys är tjänstemannaorganisationens budskap till alla förtroendevalda inför partiernas mål och resursarbete.
Tjänstemannaanalysen Pdf, 3 MB. lyfter viktiga vägval och konsekvenser för Sundsvalls kommuns utveckling.
Ekonomiska planeringsförutsättningar Pdf, 816 kB. beskriver prognos för skatteunderlag och den demografi som påverkar kommunens ekonomiska ramar.
Analys Sundsvall
Hur går det för Sundsvall? Vad händer i vår omvärld? Vad är viktiga vägval för Sundsvalls utveckling? Det är frågor som löpande analyseras och presenteras till kommunens förtroendevalda och tjänstemän.
Framtidens välfärd
8 februari 2022
Kommunens kärnverksamheter skola, vård och omsorg är under ett kraftigt förändringstryck.
5 000 nya jobb
8 februari 2022
Sundsvall vill skapa förutsättningar för tillväxt och öka sysselsättning. Målet är att skapa 5 000 nya jobb till 2030.
Klimatneutral kommun 2030
8 februari 2022
Kommunens mål är att bli klimatneutrala till år 2030, vilket innebär många utmaningar.
Stärkt biologisk mångfald
8 februari 2022
Vi behöver prioritera biologisk mångfald och ekosystemtjänster i planering och skötsel av mark.
Modern civil beredskap
8 februari 2022
Världen förändras och så gör även behoven att förebygga och hantera olyckor, kriser och krig.
Utjämna sociala skillnader
8 februari 2022
Att utjämna sociala skillnader är sedan några år tillbaka en huvudprioritering fastställd av kommunfullmäktige.
Slaget om kompetensen
8 februari 2022
Det finns behov av nyckelkompetenser och att höja individers kompetens för att klara arbetskraftsbrist i framtiden.
Ökad omställning genom digitalisering, 8 februari 2022
Samhället är inne i en snabb digital förändring och den offentliga sektorn behöver öka omställningstakten.
Globala trender
Globala övergripande drivkrafter påverkar Sundsvalls kommun direkt och indirekt. Sveriges kommuner och regioner, SKR, lyfter fram globala trender som kan utgöra både möjligheter och hot. Oavsett vilket behöver vi strategier för att möta framtiden på ett bra sätt. De globala trenderna utgör drivkrafter i analysen för Sundsvalls kommun.
Globalisering
Globalisering betyder att stater och samhällen över hela världen knyts samman i ömsesidiga beroendeförhållanden. Den bygger på öppenhet och frihet avseende handel, investeringar och kapital samt av information och teknologi. Globalisering är en följd av politiska beslut och en konsekvens av minskade kommunikations- och transaktionskostnader genom ny teknik.
Globaliseringen har två sidor. Globalisering och frihandel har gett världen en ökad ekonomisk tillväxt och minskad fattigdom. Genom globaliseringen sprids kunskap, kultur och teknik som kan användas till att skapa välstånd. Samtidigt finns det många som framhåller att globaliseringen också förflyttar makt från nationer till marknaden, att den skapar inkomst- och förmögenhetsklyftor inom länder samt har negativ inverkan på klimat och miljö.
Den ökade nationalismen och politisk populism som syns på olika håll, tillsammans med spänningar mellan aspirerande stormakter kan innebära att globaliseringen bromsas upp.
Demografi
Ett lands ekonomi och arbetsmarknad påverkas av den demografiska utvecklingen. Efterfrågan på välfärdstjänster som skola, bostäder, barnomsorg, sjukvård och äldreomsorg varierar över tiden beroende på befolkningens storlek och ålderssammansättning, vilket kräver att samhällsplanering och finansiering hänger med.
Den tydligaste demografiska trenden i västvärlden är att låga födelsetal och ökad livslängd medfört en allt äldre befolkning. Det leder till ett större behov av omsorg och vård, vilket sätter press på välfärdssystemen och på kompetensförsörjningen. Sverige står också inför stora demografiska påfrestningar, men läget är bättre här än i många andra EU-länder. Det föds förhållandevis många barn per kvinna i Sverige och den stora flyktinginvandringen under 2010-talet har föryngrat befolkningen.
Att flyktinginvandringen ska minska pressen på välfärdssystemen förutsätter dock att nyanlända kommer i arbete och kan bidra till samhällets välstånd. Migrationsfrågan skapar oenighet såväl inom som mellan länder och har i en del länder förändrat det politiska landskapet. När styrkeförhållanden mellan nationalstat och globalisering och mellan slutenhet och öppenhet står i fokus är det ofta migrationen som står i centrum för debatten. De viktigaste orsakerna till att människor flyr från sitt land är klimatförändringar, krig, korruption samt stora ekonomiska skillnader mellan länder. I dagsläget finns det inget som tyder på att antalet flyktingar i världen kommer att minska, vilket kommer att påverka demografin i många länder.
Klimat- och miljöutmaningar
Koldioxidutsläpp leder till snabbare global uppvärmning, vilket nationer och människor över hela världen måste förhålla sig till. Konsekvenserna för enskilda länder eller platser är svåra att fullt ut överblicka. För världen som helhet medför klimatförändringarna en ökning av katastrofer och kriser i form av översvämningar, torka, stormar, utslagna ekosystem, nya sjukdomar, konflikter om vattenresurser samt människor på flykt. Det är oundvikligt att länder, företag och individer behöver förändra beteenden och vanor när det gäller transporter, matvanor, produktions- och konsumtionsmönster samt återvinning.
Ny teknik kommer sannolikt att spela en mycket viktig roll, både för att begränsa men också för att hantera effekterna av klimatförändringarna. Företag och länder med kunskap och framförhållning kan dra ekonomisk fördel av utvecklingen genom att utveckla miljöteknik och miljökompetens som begränsar klimatförändringarna.
Men enbart ny teknik kommer inte att lösa klimatkrisen. Människors livsstilar och konsumtionsmönster kommer också att ha stor betydelse för hur väl vi lyckas.
Teknikutveckling
Begrepp som digitalisering, bioteknik, artificiell intelligens, big data och nanoteknik har vi alla hört talas om. När nya tekniker utvecklas och börjar samverka ökar tempot i omvandlingen och det sker just nu omvälvande förändringar i samhället. Såväl arbetsmarknad som välfärdstjänster kommer att påverkas på en rad olika sätt liksom kraven på utbildningssektorns förmåga att utbilda rätt kompetenser för morgondagens arbetsmarknad.
Ny teknik bidrar inte bara till ett ökat välstånd utan förändrar också vårt sätt att leva och hur vi uppfattar vår omvärld, vilket blir tydligt av den ökade användningen av digitala tjänster. Stora förhoppningar ställs på att teknik i olika former ska bidra till lösningar för att hantera samhällsutmaningar som exempelvis en åldrande befolkning och klimatkris.
Samtidigt kan ny teknik missbrukas och medföra nya risker och problem. Frågor om ansvarsfull teknikutveckling, säkerhet och etik blir allt viktigare. Det är dock lättare att förutspå hur ny teknik kan användas än att förutse hur tekniken påverkar människors beteenden. Ofta ser vi inte konsekvenserna förrän tekniken funnits en tid.
Ny teknik innebär också att nya färdigheter och kunskaper efterfrågas samtidigt som annan kunskap blir föråldrad. Tekniska framsteg har ofta omvälvande samhällseffekter. Den lyfter folk från fattigdom och ökar välståndet för många, men förändrar också styrkeförhållanden mellan olika länder, branscher och företag. Enskilda personer och platser som inte lyckas anpassa sig och förändra sig i takt med den tekniska utvecklingen kan drabbas hårt, något som också visat sig i starka politiska reaktioner i en del länder.
Värderingsförändringar
Människors värderingar påverkas av förändringar i omvärlden och påverkar i sin tur länders och platsers kultur och utveckling. Det är människors värderingar som i hög utsträckning avgör om ett land kan bygga upp fungerande institutioner, om människor känner tillit till varandra, är toleranta mot olikheter och om de uppmuntrar kreativitet och entreprenörskap.
Människors värderingar påverkas av ny teknik och tillgång till kunskap, men också av mer utdragna demografiska och institutionella förändringar i samhället eller av enstaka händelser i historien. Förändrade värderingar följer ofta av generationsskiften. Grundläggande värderingar uppstår tidigt i livet och förändras vanligtvis rätt lite, om vi inte ställs inför omvälvande händelser eller om människor som vi står nära och litar på påverkar oss.
Globalisering och nya kommunikationstekniker har inneburit att idéer, trender, kunskap och även desinformation får snabbare spridning och når fler människor än tidigare. Förändrade värderingar kan därför uppkomma genom att vi blir påverkade av människor och skeenden utanför våra territoriella och kulturella gränser. Det har till exempel inneburit att skillnader i värderingar mellan olika individer ur samma generation har ökat och troligtvis kommer fortsätta att öka.
"Kulturer, nationer, religioner och människor är inga klippor. De förändras ständigt."
- Hans Rosling, professor i internationell hälsa
