Social hållbarhet

En socialt hållbar kommun är en kommun som fokuserar på att skapa en samhällsmiljö där alla invånare har möjlighet till ett gott liv och där ojämlikheter minskas.

Nuläge

För att få en bild av social hållbarhet och utvecklingen i Sundsvall blir hälsa, sysselsättning, utbildning och ekonomisk standard viktigt att analysera för att se vilka utmaningar vi har framåt. Inledningsvis ges en bild av nuläget så långt det går att beskriva både på nationell, regional och lokal nivå och sedan föreslås åtgärder.

Hälsa

• Den psykiska ohälsan ökar nationellt. Inom psykiatrin ser man att allt fler barn och vuxna behöver psykiatrisk vård. Kapaciteten inom psykiatrin ökar och allt fler får vård, men behoven ökar snabbare än kapaciteten. Tydligast ökning sker inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Västernorrland är bland de sämsta i landet 2023 när det gäller att leva upp till vårdgarantin för BUP där drygt vart tionde barn eller ungdom fick ett första besök inom 30 dagar.
• 41 procent de vuxna i Sundsvall besväras av oro, ängslan eller ångest till skillnad från 30 procent för tio år sedan. Bland ungdomarna i årskurs 8 i Sundsvall uppger 38 procent av tjejerna att de är nedstämda flera dagar i veckan. Motsvarande siffra för killarna är 15 procent.
• Suicidtalen bland unga har ökat i Sverige sedan 2006. Suicid har ökat med i genomsnitt 1,8 procent per år under 2006–2020 i gruppen 20–29 år. Det har inte skett någon ökning av suicid bland ungdomar mellan 15 och 19 år.
• Mer än halva den svenska vuxna befolkningen har övervikt eller fetma. Andelen har ökat över tid och det blir allt vanligare med svårare fetma. Västernorrland är den region i Sverige med högst andel med övervikt och fetma. Totalt 60 procent av invånarna i åldern 16–84 år lider av det. Övervikt och fetma innebär en ökad risk att drabbas av ett flertal sjukdomar och är en av de främsta orsakerna till sjukdomsbördan och förtida död i Sverige.

Sysselsättning

• Sverige är i en lågkonjunktur, vilket generellt ökar arbetslösheten och inkomstskillnaderna. I Sundsvalls kommun var dock arbetslösheten fortfarande på en låg nivå vid slutet av 2023.
• Sysselsättningsgraden ökade något från 2021 till 2022 från ca 82 procent till drygt 83 procent och arbetslösheten gick ned mellan 2022 och 2023 från 6,8 procent till 5,8 procent.

Utbildning

• Elever som uppnått betygskriterier i alla ämnen i alla skolor i Sundsvalls kommun i årskurs 9 ligger nu i nivå med riket, 73,4 procent, 2023 (Kolada). Nivån för riket har sjunkit till 73,7 procent.

• Kommunala gymnasiet har sedan ett par år en positiv trend när det gäller elevernas resultat. Stort fokus ligger på att hålla i den trenden. Nivån för examen efter 3 år för alla gymnasieskolor i Sundsvall är 73,6 procent i jämförelse med riket 70,8 procent (Kolada).

Ekonomisk standard

• Hushållens reallöner och köpkraft har minskat nationellt, vilket slår hårdast mot de hushåll som redan har det tufft ekonomiskt.
• Med hänvisning till god sysselsättningsnivå i Sundsvalls kommun och att lågkonjunktur inte fått genomslag i form av arbetslöshet anas ändå att marginaler minskar för hushåll att få vardagsekonomin att gå ihop. Vid årsskiftet 2023/24 hade antal personer med skulder hos Kronofogden ökat i hela landet och i alla åldrar jämfört med föregående årsskifte. Även i Sundsvall hade antal personer med skulder ökat under samma period.
• Barn och unga som lever i familjer med små ekonomiska marginaler har generellt sämre psykisk och fysisk hälsa. Det är barnfamiljer med lägre inkomster samt ensamstående föräldrar som har svårast att få vardagsekonomin att gå ihop.

Sammanfattningsvis har de socioekonomiska förutsättningarna försämrats på totalen utifrån en sammanvägning av flera mått. Positivt är sysselsättning, arbetslöshet och godkända skol- och gymnasieresultat sett till hela kommunen.

Sammanhållning och demokrati

Stora sociala skillnader i levnadsvillkor, psykisk och fysisk ohälsa, samt påverkans- och desinformationskampanjer, så kallad gråzonsproblematik riskerar att förändra vårt samhälle i grunden och hotar sammanhållningen och demokratin.

I valet 2022 gick valdeltagandet i Sverige ner något för första gången på tjugo år. Visserligen en liten minskning från ett högt valdeltagande, men oroande då det är stora skillnader mellan socioekonomiskt starka och svaga områden. Även valdeltagandet i Sundsvall minskade.

Förtroendet för ”demokratin” minskar hos unga. 63 procent av de tillfrågade i åldrarna 15–24 år uppger att de har inget eller litet förtroende för politiska partier. 46 procent av de tillfrågade anser inte att politikerna kan lösa Sveriges problem.

Ungas misstro tolkas komma från bristande tillit och polarisering i samhällsdebatten. Digitalisering och informationsöverflöd gör det allt svårare att skilja mellan pålitliga källor och falska nyheter. Unga känner också att deras åsikter inte tas på allvar. Att minska klimatpåverkan är ett exempel som samlar unga i globala rörelser för att kunna påverka.

Trygghetsarbete

Den årliga trygghetsmätningen som utförs av polisen i samarbete med Sundsvalls kommun 2023 visar att Sundsvallsborna känner sig tryggare än i riket i genomsnitt.

Det senaste årets oroligheter i Sundsvall och i Sverige tros ha bidragit till en ökad oro och gängkriminaliteten har ökat i Sundsvall, enligt Polisen. Fler minderåriga är misstänkta för narkotikabrott och antal barn placerade på externa HVB (hem för vård eller boende) ökade återigen sedan hösten 2022. De placerade ungdomarna har en komplex problematik och det finns en ökad grupp med kriminalitet och psykisk ohälsa.

Faktiska anmälda våldsbrott har en vikande trend och låg 2022 i nivå med riket (Kolada).

Vid en framtida etablering i Torsboda kan den sociala oron öka ytterligare. Detta utifrån erfarenheter från Skellefteå och andra större industrietableringar, där man sett en ökning av droganvändning, hemlöshet, prostitution och droghandel.

Sundsvalls kommun har anställt en brottsförebyggande samordnare 2024 som kommer samordna arbetet internt i kommunen och externt med Timrå och Härnösand kommuner i syfte att förebygga och minska risker tillsammans med Torsboda Industrial Park AB. Det handlar bland annat om att motverka prostitution och människohandel samt förebyggande åtgärder mot narkotika samt bostadsbrist och hemlöshet.

Förebyggande åtgärder

Förebyggande åtgärder behöver ske mer systematiskt och tillsammans med berörda förvaltningar och organisationer som Region Västernorrland och civilsamhället. Långsiktiga och systematiska lösningar för att utjämna sociala skillnader föreslås;

Permanenta och utöka ”brobyggarna”

Brobyggare som jobbar över hela kommunen infördes 2022 och det är personer som genom sin bakgrund kan översätta, förklara och överbrygga språkliga och kulturella hinder. Brobyggare jobbar aktivt med inkludering av utlandsfödda familjer med fokus på barn och unga i åldern 6-12 år för att öka familjens förtroende och deltagande i samhället, kunna föra en dialog kring föräldraskap, normer, svensk skola, fritid etcetera.

Förslag är att utöka antalet brobyggare för att även arbeta med ungdomar från 13 år och uppåt som lever i familjer med små ekonomiska marginaler och som riskerar att dras in i gängkriminalitet.

Idag sker ett nära samarbete mellan brobyggare, föreningsliv, företag och första linjens socialtjänst i kommunens prioriterade bostadsområden. Brobyggarnas arbete har varit framgångsrikt och förslag är att utöka och permanenta verksamheten för att skapa långsiktighet i arbetet samt för att kunna användas i flera syften som exempelvis stöd vid etablering i Torsboda.

Bedömt behov är att fördubbla antalet från fyra till åtta brobyggare och att verksamheten permanentas i Barn- och utbildningsnämnden.

Meningsfulla aktiviteter för barn och unga

Under 2023 har kommunstyrelsekontoret samordnat aktiviteter för barn och unga i prioriterade bostadsområden samt barn och unga som är inaktiva. Syftet har varit att motverka social oro, samt uppnå förbättrad fysisk och psykisk hälsa.

Utförare av dessa aktiviteter har varit skolor, fritidshem, fritidsgårdar, förskolor samt Fritidsbanken. Fritidsbanken har även påbörjat ett projekt med rastaktiviteter och prova-på-idrotter med föreningslivet på två utvalda skolor i prioriterade områden. Under året har även en överenskommelse tecknats mellan kommunstyrelsekontoret, kultur- och fritidsförvaltningen och Realgymnasiet för att skapa en hållbar struktur för slalomåkning och skidskola för fritidsgårdar i Sidsjöbacken.

För att samordning ska ske långsiktigt och för att aktiviteterna ska fortsätta erbjudas för målgruppen behövs ett riktat samordningsuppdrag. Aktiviteterna i sig kräver inte extra medel varje år för att fortgå, men arbetsformen behöver permanentas långsiktigt.

Bedömt behov är att utse samordnare på 50 procent och att verksamheten permanentas inom ram i Kultur- och fritidsnämnden.

Elevhälsa och särskilt stöd

Undervisningen ska anpassas så att alla barn och elever, och särskilt de med större utmaningar, får likvärdiga möjlighet till utveckling och lärande. Idag är det för stora skillnader mellan skolenheterna i hur man arbetar med elevhälsans olika processer och med att tillhandahålla särskilt stöd. Både lärare och rektorer signalerar att utredningar tar för lång tid och att stödet inte alltid utgår från vad utredning visat. Rektorer menar att brister i utredningar beror på brist på resurser.

Barn- och utbildningsförvaltningen bedömer att den inte når upp till lagstiftarens krav när det gäller särskilt stöd och vänder sig till huvudmannen, det vill säga kommunen, att ge rektorer och skolenheter rätt förutsättningar. Kommunen behöver säkerställa likvärdighet i bemanning, metoder och arbetssätt för en mer likvärdig elevhälsa.

För att leva upp till lagstadgade krav angående särskilt stöd bedömer Barn- och utbildningsförvaltningen att det behöver ytterligare resurser om minst 35 mnkr per år. I samband med detta är det också nödvändigt att barn och förvaltningsnämnden säkerställer att skolorna följer upprättade rutiner för utredning och tillsättande av särskilt stöd.

Utöka ”Skolfam” för familjehemsplacerade barn

Familjehemsplacerade barn lämnar skolan med sämre betyg och är i lägre grad behöriga till gymnasieskolan än andra barn. Skillnaderna är inledningsvis små, men växer ju högre upp i årskurserna barnen kommer. Att klara skolan minskar risker för en mängd negativa utfall såsom psykisk ohälsa, kriminalitet och missbruk med stora samhällsekonomiska kostnader som konsekvens.

Skolfam startade i Sundsvalls kommun år 2015 och består av ett tvärprofessionellt team med personal från barn- och utbildningsförvaltningen och Individ- och arbetsmarknadsförvaltningen. Tillsammans med psykolog och specialpedagog stödjer Skolfam barnen att förbättra sina skolresultat. Under 2023 fick 27 av 62 barn som är i behov av stöd Skolfam.

Behov är att erbjuda alla barn som är familjehemsplacerade möjlighet till stöd att klara skolan via Skolfam. Förslag är att utöka verksamheten med tjänster på Barn- och utbildningsnämnden och Individ- och arbetsmarknadsnämnden.

Utöka det kommunala aktivitetsansvaret

Kommunen är skyldiga enligt lag att identifiera ungdomar 16–19 år som inte studerar och erbjuda dem insatser för att de ska påbörja eller återuppta studier som leder till gymnasieexamen. Ju längre unga befinner sig utan sysselsättning, desto större är risken att drabbas av olika sociala problem och permanent utanförskap. Det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) syftar till att stötta unga vuxna att etablera sig på arbetsmarknaden, i första hand genom att bli klar med gymnasieexamen. En gymnasieexamen har visat sig vara den enskilt viktigaste faktorn för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden.

Målgruppen är på årsbasis ca 400 ungdomar som saknar gymnasieexamen. De har antingen gjort studieavhopp eller aldrig påbörjat studier. Idag arbetar tre personer inom KAA i Sundsvalls kommun. Det finns ett behov av en långsiktig förstärkning av KAA-verksamheten för att kunna möta en målgrupp som blir alltmer komplex, så som missbruk, neuropsykiatriska diagnoser och kriminalitet.

Målgruppen är också en viktig resurs för att möta upp behov av arbetskraft och kompetens för kommande etablering i Torsboda.

KAA uppfyller idag minimikraven som ställs i 29 kap 9 § i skollagen (2010:800), men för att verksamheten i högre grad ska få fler ungdomar tillbaka i studier och nå en varaktig försörjning på arbetsmarknaden krävs att det genom politiska beslut avsätts mer resurser för detta ändamål.

Idag arbetar tre personer inom KAA i Sundsvalls kommun, men det finns behov av att förstärka det operativa arbetet med en lokal ledningsresurs i form av en samordnare. En sådan samordnare ska dels kunna avlasta medarbetarna i ärendeflödet, men framför allt kunna göra viktiga prioriteringar som krävs i takt med en allt större och mer komplex målgrupp. Det finns även behov av verksamhetsmedel för att möjliggöra egna studie- och arbetsmotiverande insatser, i paritet med verksamheten ORKA i Västerås stad.

Förstärkt arbetslinje

Positivt är att både den totala arbetslösheten och långtidsarbetslösheten har minskat. Förstärkt arbetslinje, den så kallade KomiJobb-satsningen, har varit avgörande för det goda resultatet med minskat ekonomiskt bistånd de senaste två åren. Antalet hushåll som uppbär försörjningsstöd och antal barn som växer upp i familjer som uppbär ekonomiskt bistånd är rekordlågt. Egen försörjning är en friskfaktor som påverkar den psykiska hälsan, risken för missbruk och mera.

Syftet med KomiJobb är att minska långvarigt bidragsberoende och utanförskap genom att kommunens förvaltningar tillhandahåller platser till arbetsträning, praktik, åtgärdsanställningar och språkpraktik till personer som får försörjningsstöd.

Totalt har 256 personer haft en KomiJobb anställning under 2022–2023. Ungefär 80 procent av alla anställda har varit utrikesfödda och cirka 60 procent har varit kvinnor. Totalt har 152 personer avslutat sin anställning under 2022 (79) och 2023 (73). 45 av dessa har gått vidare till arbete (30 procent) och 15 personer (10 procent) till studier. 49 procent har lämnat och gått till Arbetsförmedlingen.

Kommunens kostnader för försörjningsstöd minskar för varje person som får en åtgärdsanställning, vilket i princip skapar en balans mellan uteblivna kostnader för försörjningsstöd och kostnader för arbetsmarknadsåtgärder. Satsningen har varit framgångsrik och framgång kan tillskrivas att stöd för platsanskaffning och stöd till förvaltningarna och dess handledare har utvecklats sedan 2022.

Framgångsfaktor är också den samverkan som byggts upp med de förvaltningar som har svårigheter att rekrytera, där målgrupp för KomiJobb med rätt insatser, är en viktig rekryteringsbas. I och med etablering Torsboda blir det än mer angeläget att inkludera och öka anställningsbarheten för arbetslösa då konkurrens om arbetskraften bedöms bli hård.

Förslaget är att KomiJobb permanentas och att individ och arbetsmarknadsnämnden erhåller ramtillskott för ”Förstärkt arbetslinje”. Förstärkt arbetslinje föreslås att förlängas under 2025–2028 med 15 mnkr per år. Tillförda medel ska så långt det är möjligt växlas upp med extern finansiering.

Förstärkning av första linjens socialtjänst

Första linjens socialtjänst är en aktiv del i samverkan med polis, fritidsverksamhet och skola i syfte att öka tryggheten, minska narkotikaanvändandet och nå barn och unga i riskzon tidigare. Första linjen ska arbeta uppsökande och kunna agera snabbt utifrån behov och arbeta i samtliga bostadsområden.

Behov finns att utöka förebyggande och tidiga insatserna i de prioriterade områden. Förslag är att utöka dagens tre personalresurser på Individ och arbetsmarknadsnämnden med ytterligare fyra.

Bättre psykisk och fysisk hälsa för personer med funktionsvariation

Individ- och arbetsmarknadsförvaltningen har utrett och konstaterat ett behov av en öppen mötesplats där verksamheten erbjuder enskilda med psykisk ohälsa en plats att besöka för att få sysselsättning, gemenskap med andra och skapa goda rutiner.

Daglig verksamhet

Individ- och arbetsmarknadsnämnden tilldelas varje år 1 miljon kronor i demografimedel för att kunna möta den ökade efterfrågan på daglig verksamhet. Beloppet bestämdes 2019 inför uppstarten av nämnden och har aldrig uppräknats. Beloppet möjliggör i dagsläget inte nystarter av verksamheter i den takt som behövs för att verkställa de beslut som nämndens förvaltning enligt lag är skyldiga att verkställa. Det medför risker för viten som är mycket kostsamma för kommunen. De tilldelade demografimedlen bör därför ökas till 1,6 miljoner kronor 2025 för att därefter uppräknas motsvarande årlig lönekostnadsökning i Sundsvalls kommun.

Betydande lagförändringar under 2024–2030

Ny socialtjänstlag

Ny socialtjänstlagen innebär en omställning till en mer förebyggande, hållbar och tillgänglig socialtjänst. Lagen ska träda i kraft 1 juli 2025, vilket påverkar förvaltningens alla verksamheter bortsett från vuxenutbildningen. Lagförändringen ökar redan nu krav inom handläggning för barn och unga. Den innebär en mer proaktiv socialtjänst, med ökade möjligheter till tidiga insatser utan föregående behovsprövning. Det kan komma att göra socialsekreteraryrket mer attraktivt och kontakten med socialtjänsten mer tillgängligt, men också kräva mer resurser för förebyggande arbete.

Kommunens verksamhet för barn och unga har under många år sett en ökning av antalet inkommande ärenden och en ökad grad av komplexitet. Ny socialtjänstlag samt reformen God och nära vård fokuserar mer på tidiga och samordnande insatser. Tidiga och förebyggande insatser sker främst i de utlokaliserade teamen i de prioriterade områdena Ljustadalen, Skönsberg, Nacksta och Bredsand.

För att stimulera omställningen har regeringen föreslagit en kompetens- och bemanningssatsning till Sveriges kommuner om 200 miljoner kronor för 2024, 1 200 miljoner kronor 2025 och 2 200 miljoner kronor årligen för 2026–2028. Medlen för 2024 fördelas med 650 000 kronor per kommun och får användas för läges- och behovsanalyser och planering inför nya socialtjänstlagen.

Ny lag om skyddat boende för vuxna

Lagen träder i kraft 1 april 2024 och kommer att medföra behov av utökade lokaler, ökad arbetsbelastning för kommunens socialsekreterare, framför allt för de socialsekreterare som arbetar med mer komplexa ärenden. Statsbidrag medger 3,0 miljoner kronor årligen från 2024, men det är troligt att tilldelade medel inte räcker för att möta lagförändringens krav.

Samsjuklighetsutredningen

Samsjuklighetsutredningen kommer att innebära förändringar för tre av individ och arbetsmarknads verksamheter om regeringen beslutar att lagen ska gälla från och med 2026. Kommunens ansvar för personer med samsjuklighet kan komma att förändras. Om regeringen beslutar enligt utredningens förslag, skulle det innebära att regionen som ensam huvudman kommer få ansvar för behandling av brukare medan kommunens ansvar för boende och sysselsättning för brukare kommer att förtydligas.

Slutbetänkandet föreslår en omfördelning av medel för vård enligt LVM (Lag om vård av missbrukare). I vissa fall med skatteväxling till regionen från år tre. Minskat statsbidrag föreslås för vårdkostnader enligt LVM samt att medel tillförs för nya vård- och stödverksamheter. Vidare föreslås i utredningen att statsbidraget för tillhandahållande av sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning ökas med 10 mnkr för kommunerna.

Utredning om aktivitetsplikt

Regeringens utredning med uppdrag att utreda aktivitetsplikt, det vill säga deltagande i heltidsaktiviteter för rätt till försörjningsstöd beräknas vara klar i april 2024. Ett beslut kan innebära att kommunen får ett utökat ansvar att tillhandahålla aktiviteter som är obligatoriska för samtliga målgrupper, vilket kommer att kräva resursförstärkningar.

Nya regler om 11 timmars dygnsvila

Från 1 oktober 2023 gäller huvudregel att alla medarbetare i kommuner och regioner ska ha minst 11 timmars sammanhängande dygnsvila under varje 24-timmarsperiod, och att arbetspass ska följas av dygnsvila.

Reglerna påverkar flera delar av den kommunala förvaltningen och flera medarbetare berörs. Då det är fortsatt viktigt att kunna erbjuda hållbara scheman för att både kunna rekrytera och behålla personal innebär denna förändring utökade kostnader. Även andra kostnader som exempelvis beredskap och övertidsersättning för chefer kommer att bli aktuella då även chefer ska garanteras dygns- och veckovila.

Sammanfattning

Det sociala hållbarhetsarbetet förutsätter samordning och samarbete över nämnds och bolagsgränser. Resurser allokeras för gränsöverskridande samarbeten i huvudsak där ansvar utkrävs. Förslagen som presenterats kan till viss del finansieras inom ram, men kräver även en utökad ram.

Driftsmedel, miljoner kronor (mnkr)

Referenser

1. SKR, 2023, https://skr.se/skr/tjanster/pressrum/nyheter/nyhetsarkiv/alltflerbarnfarpsykiatriskvard.71325.html Länk till annan webbplats.
2. Källa: Kolada
3. Källa: Ungdomsenkäten LUPP, 2021.
4. Källa: Folkhälsomyndigheten, Faktablad: Ökning av suicid bland unga vuxna 20–29 år – Fördjupad analys, 2022.
5. Källa: Folkhälsomyndigheten, ”Statistik om övervikt och fetma hos vuxna”
6. https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/mat-fysisk-aktivitet-overvikt-och-fetma/overvikt-och-fetma/ Länk till annan webbplats.
7. https://kronofogden.se/om-kronofogden/nyheter-och-press/pressmeddelanden/2024-01-23-stor-okning-av-svenskarnas-skulder-hos-kronofogden Länk till annan webbplats.
8. https://www.kronofogden.se/om-kronofogden/statistik/statistikrobot?location=Sundsvall Länk till annan webbplats.
9. Källa: Kolada. ”Socioekonomiska förutsättningar, index (max = 100)”. Sammanräkning av följande socioekonomiska mått: Arbetslöshet 18-64 år, årsmedelvärde, andel (%) av bef., Mediannettoinkomst, kr/inv 20+, Sysselsättningsgrad 20-64 år andel (%), Ohälsotal, dagar samt Invånare 25-64 år med eftergymnasial utbildning, andel (%).
10. https://www.ungdomsbarometern.se/ Länk till annan webbplats.
11. Lägesrapport från Polismyndigheten Region Nord
12. ”Långtidsprognos 2030”, individ- och arbetsmarknadsnämnden (IAN-2023-00246-4)
13. https://www.vasteras.se/barn-och-utbildning/gymnasieskola/vagledning-for-ungdomar-arenan.html Länk till annan webbplats.
14. Deluppföljning uppdrag Förstärkt arbetslinje januari 2024, IAN-2022-00103-18 samt Årsrapport 2023 för Individ- och arbetsmarknadsnämnden IAN-2023-00280.
15. Hållbar socialtjänst - En ny socialtjänstlag SOU 2020:47 www.regeringen.se Länk till annan webbplats. Barn och unga i samhällsvård, SOU 2023:66, www.regeringen.se Länk till annan webbplats. Barnkonventionen Barnets rättigheter och barnkonventionen, Socialstyrelsen www.socialstyrelsen.se Länk till annan webbplats.
16. Ett fönster av möjligheter - stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende Lagrådsremiss från Socialdepartementet www.regeringen.se Länk till annan webbplats.
17. SOU:2021:93, Samsjuklighetsutredningen, Från delar till helhet -En reform för samordnade, behovsanpassade och personcentrerade insatser till personer med samsjuklighet. www.regeringen.se Länk till annan webbplats. SOU 2023:5 Samsjuklighetsutredningen Från delar till helhet -Tvångsvården som en del av en sammanhållen och personcentrerad vårdkedja. www.regeringen.se Länk till annan webbplats.
18. Med samsjuklighet menas att en person uppfyller diagnostiska kriterier för flera sjukdomar. Det är sedan länge välkänt att personer med beroende har en förhöjd risk för olika former av psykisk ohälsa. Omvänt så har personer med psykisk ohälsa och psykiatriska diagnoser en ökad risk för beroende. Källa Socialstyrelsen.
19. SOU 2023:5 Från delar till helhet - tvångsvården som en del av en sammanhållen och personcentrerad vårdkedja, Socialdepartementet.
20. Aktivitetsplikt, regeringens utredning, uppdrag att utreda aktivitetsplikt - deltagande i heltidsaktiviteter för rätt till försörjningsstöd. Beräknas klar april 2024. www.regeringen.se Länk till annan webbplats. Med aktivitetsplikt menas ett krav på heltidsaktiviteter för personer som uppbär försörjningsstöd och är arbetslösa. Syftet med utredningen är att förbättra individernas chanser att närma sig arbetsmarknaden. Aktiviteterna ska inte ersätta befintliga insatser, utan ska tjäna som komplement till dessa.
21. Nya regler om dygnsvila, Sveriges kommuner och regioner cirkulär 23:03 Överenskommelse om ändringar i Allmänna bestämmelser § 13 angående dygnsvila samt förläggning av arbetstid www.skr.se Länk till annan webbplats.