Omställning i välfärden

Vård- och omsorgsförvaltningen behöver göra stora omställningar på kort tid. Att vänta med omställningen riskerar driva stora kostnadsökningar som påverkar hela kommunens ekonomi. Det handlar också om att behovet av insatser och stöd i grunduppdraget är större än de personer som kan arbeta i sektorn. Det finns vakanta tjänster som inte kan tillsättas med relevant kompetens. Den tillgängliga arbetskraften eller den kompetens som utbildas räcker inte för att fylla på. Konkurrensen om arbetskraften på hela arbetsmarknaden är stenhård.

125 procent ska göras av 75 procent

År 2030 är prognosen för riket att inflödet av vård- och omsorgstagare är 125 procent i jämförelse med 2022 och att motsvarande 75 procent av medarbetarna finns tillgängliga för uppdraget. Antalet äldre i hög ålder, 85 år eller äldre ökar. Antalet personer i lägre åldrar med samsjuklighet som pågående missbruk, demensdiagnoser, psykisk ohälsa och stora medicinska behov ökar. Under 2024 förväntas en ökning av vakanser inom kommunens äldreomsorg till 200 och ytterligare 500 när etableringsprojektet i Torsboda lanserats. Då det är brist på undersköterskor anställs i stället vårdbiträden och numera också servicepersonal.

Finansdepartementets prognoser från 2021, pekar på ett finansieringsgap i riket mellan 30–45 miljarder kronor till 2026. Förutsatt att Sundsvalls kommun utgör en procent av rikets välfärdskostnader inom äldreomsorg och hälso- och sjukvård, så skulle det motsvara ett finanseringsgap mellan 300 och 450 miljoner.

Behovet av att satsa på ny teknik och digitala lösningar blir därför alltmer kritiskt. Det är bråttom att prioritera investeringar i ny teknik, nya arbetssätt och digitalisering för att stödja och utöka kapaciteten inom vård- och omsorgsförvaltningen.

Arbeta proaktivt med stöd av nya tjänster

Att arbeta proaktivt innebär att vi förflyttar oss från reaktiva insatser till insatser för att tidigt stärka individer och deras egna resurser. För att lyckas med det behöver vi följa vilka förändringar som sker hos användaren, anpassa stöd i god tid och säkra att vi hanterar risker innan de inträffar. Förslag är att utveckla en “sambandscentral” för att överblicka samtliga tjänster. Det digitala vård- och omsorgsteamet har rollen att erbjuda kommunal vård och omsorg till användare på distans.

Omställningshub

För att göra en snabb och genomgripande omställning som ställer om till ett proaktivt arbetssätt med ny teknik föreslår vi införande av en omställningshub. Syftet är att säkra resurser för att bemanna ett strategiskt, strukturerat och systematiskt omställningsarbete. Omställningshubben leder, utvecklar, implementerar och följer upp omställningsarbetet. Vård och omsorg avsätter medel inom ram, men behöver även ytterligare medel för inköp av teknik och tjänster enligt förslag.

Viktigt är att säkra relevant kompetens från vård och omsorgsförvaltningen som det digitala vård och omsorgsteamet, men också från kommunstyrelsekontorets olika verksamhetsstöd såsom Digitalisering och IT, Ekonomi och verksamhetsstyrning, HR samt Drakfastigheter.

Införa ny teknik och nya arbetssätt

Medborgare och företagare ställer allt högre krav på det digitala stödet från offentlig sektor. Drygt sju av tio medborgare menar att kommuner inte lever upp till förväntningar på digital service. 9 av 10 brukare vill kunna klara sig själv med digitala hjälpmedel medan endast 2 av 10 brukare vill ha hjälp av vårdpersonal.

Förutsättningar finns för att göra effektiviseringar som innebär ökad trygghet, självständighet och förbättrad kvalitet för användaren. Genom att införa mer proaktivt arbete i stället för reaktivt kan vi minska behovet av mer kostsamma och resurskrävande åtgärder senare.

Hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande insatser bidrar till bättre hälsa och bibehållen självständighet längre, vilket bromsar de ökande kostnaderna för hälso- och sjukvård och social omsorg. En plats på särskilt boende ligger på 950 tkr per person och år. Stöd via hemtjänst halva kostnaden enligt Kolada. Då fler kan klara sig längre med ett utvecklat stöd längre kan kostnader skjutas fram. För att hemtjänst ska bli lika dyrt som särskilt boende ska individ bruka minst 120 h hemtjänst. Idag ligger snitt på inträde i särskilt boende på 65 h i Sundsvall.

Önskad effekt

Effektmål för omställning till vård på distans inom hemtjänst och hemsjukvård är att ge användaren ökad självständighet, trygghet och delaktighet samt att färre personalresurser skall kunna stödja fler brukare.

För att nå mål krävs införande av välfärdsteknik och digitala lösningar på bredden. Det inkluderar användning av sensorer, smarta hemlösningar och monitorering för att möjliggöra distansvård. En omställning för effekthemtagning beräknas ta ca 3 år. Breddinföring av digital vård på distans förväntas ge snabb effekthämtning och minskar trycket på att rekrytera mer personal.

Digitalt vård- och omsorgsteam

Vård och omsorgsteam är tvärprofessionella team med biståndshandläggare, legitimerad personal, undersköterskor etcetera som arbetar med att ge vård och omsorg på distans genom olika former av välfärdsteknik. Vård och omsorgsteam arbetar med vårdtagaren genom hela processen. Ett digitalt vårdteam på 8 tjänster motsvarar en årskostnad på ca 5 miljoner per år i ett inledningsskede 2025–2026. Därefter behövs flera team för att bemanna dygnet runt och möjligen i framtiden inkludera flera kommuner.

Digitalt vård- och omsorgsteam finns idag och jobbar uteslutande på distans, men kan också göra hembesök och delta i vårdplaneringar. Motsvarande arbetssätt finns inom Individ- och arbetsmarknadsförvaltningens individstöd och vid äldreboendet Norra Kajen.

Sammanfattning

Behovet av hemtjänst samt hemsjukvård beräknas öka och för att kunna hantera denna volymökning behöver förvaltningen fokusera på åtgärder som innebär att 75 procent av bemanningen ska lösa 125 procent av vårdbehovet. Att bara försöka rekrytera mer personal kommer inte att fungera.

För att kunna ställa om till digital vård på distans på kort tid föreslås att finansiering öronmärks och kompetenser säkras i en omställningshubb för Vård- och omsorgsförvaltningen.

Vård- och omsorgsförvaltningen

Driftsmedel, miljoner kronor (mnkr)

Investeringsmedel, miljoner kronor (mnkr)