Civil beredskap

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har lett till ett storkrig i Europa. Säkerhetsläget i Europa och i Sveriges geografiska närhet har under 2023 allvarligt försämrats. En förhöjd terrorhotnivå och kriget mellan Israel och Hamas har ytterligare bidragit till en osäker omvärld. Det försämrade säkerhetsläget innebär en direkt påverkan på Sverige, de yttre hoten har betydelse för den inre säkerheten.

Utvecklingen i omvärlden är svårbedömd, hoten förstärker varandra och förändringar sker snabbt. Klimatförändringar och extremväder, cyberattacker och gråzonsproblematik är störningar som just nu påverkar vårt samhälle. Påverkans- och desinformationskampanjer från främmande makt är ett led i att förmå bland annat Sverige att fatta beslut som gynnar deras egna intressen. Motståndskraften i vår demokrati sätts på prov och behovet av kunskap och medel för att motstå desinformation och påverkan ökar.

Återuppbyggnaden av totalförsvaret är en stor utmaning för Sverige och ett medlemskap i NATO ställer höga krav på uppbyggnadstakt och förmågehöjning, både civilt och militärt.

Totalförsvar och civil beredskap

Att forma en modern civil beredskap handlar om att ha förmågor, både i fredstid och vid höjd beredskap på en koncernövergripande nivå, samtidigt som att enskilda organisationer och individer i Sundsvall ska ges möjligheter att själva klara sitt vardagsliv under alla förhållanden.

Kommunens beredskap involverar hela den kommunala koncernen, från fullmäktige, styrelsen och nämnderna till bolag, kommunalförbund och tjänstepersoner. Dessutom ska kommunen upprätthålla väl fungerande samarbeten med andra aktörer inom vårt geografiska område, samt delta på regional och nationell nivå.

All kommunal verksamhet behöver ha ett totalförsvarsperspektiv i åtanke vid planeringen och genomförandet av sitt arbete. Totalförsvarsperspektivet syftar till att planera för verksamheten i fredstid såväl som i kris och höjd beredskap. Arbetet är till delar säkerhetsklassat, säkerhetsskyddsklassificerat eller är i behov av sekretess.

Exempel på planering som kan vara av betydelse för totalförsvaret:

• Kritisk infrastruktur såsom vägar, hamnar, byggnader, el- och vattennät,
• Kommunikation, teknisk och digital infrastruktur,
• Personaltillgångar exempelvis samhällsviktig eller krigsplacerad personal,
• Vid nybyggnation av bostäder och kommunal verksamhet; Var finns behov av nya skyddsrum eller är befintliga skyddsrum dimensionerade för en ökad befolkning? Hörs VMA i nya bostadsområden? Vilken redundans i lokalerna behövs? Reservkraft i nybyggda skolor, äldreboenden och förskolor, och så vidare.

Nationella mål och krav

Utifrån gällande återuppbyggnaden av totalförsvaret åligger det ett stort ansvar på Sveriges kommuner att utveckla och bidra till givna målbilder och krav. Det är ett omfattande arbete som behöver göras och det kommer ta tid. Hur lång tid återuppbyggnaden tar är svårt att sia om, men vi vet att, givet det osäkra omvärldsläget, behöver drivas framåt med en ”sense of urgency”.

Utifrån gällande målbilder och krav är fokus i det korta tidsperspektivet på:

1. Robust kommunal försörjning
2. Värna civilbefolkningen

Dessa kommer att bidra till en grundläggande robusthet i det fortsatta arbetet med krisberedskap och civilt försvar. De kommer också att lägga grunden för de målbilder som Regional Handlingskraft pekat ut, mål för civilt försvar som angetts av regeringen samt de mål som beskrivs i överenskommelsen mellan MSB och SKR i både krisberedskap och civilt försvar.

Robust kommunal försörjning

För att Sundsvalls kommun ska kunna bidra till målen för civilt försvar och krisberedskap så krävs en robust försörjning av det allra viktigaste resurserna för att vårt samhälle och våra samhällsviktiga verksamheter ska fungera. Det kan handla om elförsörjning, livsmedelsförsörjning, leveranskedjor, resilient it, vatten och värmetillförsel. Begränsningar i leverantörskedjor och brist på material, tex skyddsutrustning för vårdpersonal under pandemin 2020–2022, är något att dra lärdom av även inför framtida kriser.

Återuppbyggnaden av totalförsvaret kommer ta tid och det kommer krävas ekonomiska resurser. Arbetet har påbörjats nationellt och ekonomiska resurser i form av riktade statsbidrag har redan kommit kommunen till del, till exempel för nödvatten och beredskapshöjande åtgärder inom vård- och omsorg.

Även om stadsbidrag kommer så är tidsperspektivet en riskfaktor. Kommunen behöver vara aktiv och ta egna initiativ för att vara en robust kommun. Kommunen behöver därför avsätta medel i det korta tidsperspektivet.
För en långsiktig robust omställning behövs utökad dialog med civilsamhälle och näringsliv. Exempelvis omställning av jordbruksmark och livsmedelsproduktion för att stärka livsmedelsberedskapen.

Allas ansvar

Förutom pengar så kommer det krävas vilja och mod hos dem som ska fatta beslut för att bygga ett robust samhälle som kan stå emot allt från klimatförändringar, extremväder, samhällsstörningar och ytterst krig. Alla nämnder måste ta ansvar för att totalförsvarsperspektivet blir en prioriterad fråga. Nämnder och bolag behöver avsätta tid och resurser för verksamheters kontinuitetshantering, att investeringar görs i till exempel fysiska miljöer, att förmåga till lagerhållning utökas och att upphandlingar och uppköp görs med totalförsvarets intressen i åtanke.

Hanteringen av samhällsstörningar behöver övas i alla led. Detta skapar, förutom en robusthet, också en trygg arbetsmiljö där alla medarbetare litar på systemet och att alla känner sig delaktiga i detta viktiga arbete. Den ekonomiska vinningen av att vara förberedd på att hantera oväntade händelser kan inte heller förbises.

En robust kommun innebär en trygg och attraktiv miljö för dess medborgare och företag. Näringslivet är en betydelsefull aktör och samarbetet med kommunen behöver stärkas för att ha möjlighet att lösa de problem som uppstår vid en samhällsstörning. Vår geografiska placering gör också Sundsvalls kommun till en viktig aktör i totalförsvaret och inte minst vid ett NATO-medlemskap. Kommunen behöver därför ligga steget före, prioritera och agera utifrån det vi vet idag.

Åtgärder att prioritera i närtid är:

• Uppgradering av skyddsrum enligt inventering och MSB:s rekommendationer,
• Beredskapslager med livsmedel, drivmedel, läkemedel,
• Upprättande av en eller flera alternativa ledningsplatser,
• Upprätta trygghetspunkter i befintliga lokaler,
• Reservkraft.

Kommunstyrelsekontoret ser att Drakfastigheter blir nyckelaktör i uppdraget av det fysiska byggandet av vår motståndskraft för detta under kommande år. Kommunens berörda verksamheter ska under arbetet vara behjälpliga med behovsinventeringar, krav och önskemål för att gemensamt uppnå mesta möjliga effekt av investeringarna.

Försvarsvilja bygger på förtroende

En robust kommun bidrar dessutom till att underbygga försvarsviljan och skapa förtroende. Det är viktigt att kommunen signalerar trygghet och förutsägbarhet. Om kommunen leder vägen i en orolig tid är mycket vunnet i uppbyggnaden av vårt nya samhälle i ett nytt omvärldsläge. En robust kommun är också ett grundläggande krav för att vi både ska kunna ge och ta emot stöd, oavsett om det är militärt eller civilt.

Hur uthålliga ska vi vara?

Regeringens proposition 2020/21:30 Totalförsvaret 2021–2025, säger att utgångspunkten för planeringen av totalförsvaret bör vara att under minst tre månader kunna hantera en säkerhetspolitisk kris i Europa och Sveriges närområde som innebär allvarliga störningar i samhällets funktionalitet samt krig under en del av denna tid.

I SOU 2024:8 ”Livsmedelsberedskap för en ny tid” lyfts bland annat den enskildes ansvar, kommuners ansvar, beredskapslagring och skydd av jordbruksmark. Utredningen föreslår ny lag om livsmedelsberedskap där beredskapslagring inom jordbruksområdet ingår.

Att kunna hantera en allvarlig störning under tre månader är utmanande. Tittar vi på pågående kriser runt om i världen är tre månader en kort tid. Att jobba snabbt för att kunna klara tre månader är viktigt och prioriterat, men vi behöver samtidigt tänka och planera för en mer långsiktig robusthet.

Värna civilbefolkning

Att värna civilbefolkningen är det huvudsakliga målet för civilt försvar och krisberedskap. Det är ett vitt begrepp och tydlig definition saknas. Men att eliminera och minimera konsekvenser av fredstida kriser och väpnat angrepp för civilbefolkningens liv och hälsa torde vara en rimlig utgångspunkt.

Lärdomar från Ukraina visar att civila mål är prioriterade mål i krig och inte längre kan räknas som skyddade enligt fjärde Genevekonventionen. För kommunens del kan detta innefatta till exempel skyddsrum och skyddade utrymmen, möjlighet och kunskap om evakuering och inkvartering, rätt information vid rätt tid samt möjlighet att kommunicera med medborgare och medarbetare, även under tider då vår förmåga ställs på prov.

Trygghetspunkter

Att medborgare känner förtroende för sin kommun och sina förtroendevalda samt den information och de budskap som sprids är också av yttersta vikt för upprätthållandet av vår demokrati och förtroendet för densamma.

Ett handfast exempel är upprättandet av trygghetspunkter som kan upprättas för att ge stöd till drabbade invånare under en samhällsstörning. Detta kan vara en av åtgärderna för att värna civilbefolkningen och att dessutom öka försvarsviljan. Erfarenheter från Ukraina visar att trygghetspunkter eller, som det där kallas, ”points of invincibility”, är en stor bidragande faktor till att försvarsviljan upprätthålls och förtroendet för myndigheter vidmakthålls.

Sammanfattning

Nationella stadsbidrag förväntas komma, men otydligt när och i vilken omfattning. Det finns inte tid att vänta. Förslag är att investeringsmedel riktade till kommunstyrelsen omfattar bland annat uppgradering av skyddsrum enligt inventering och MSB:s rekommendationer, beredskapslager med livsmedel och drivmedel. Upprättande av en eller flera alternativa ledningsplatser. Upprättandet av trygghetspunkter i befintliga lokaler, samt reservkraft.

Investeringsmedel, miljoner kronor (mnkr)

Referenser

1. Gråzon är inget juridiskt begrepp men brukar användas för att beskriva ett tillstånd som inte helt fullt innebär krig, men då inte heller fullständig fred kan anses råda. Exempel på aktiviteter i gråzon är underrättelseinhämtning, påverkansoperationer och cyberattacker. Gråzonsaktiviteter genomförs över hela hotskalan. Ett annat ord för detta är skymningsläge. Försvarshögskolan. 2022-03-18 https://www.fhs.se/arkiv/pressmeddelande/2022-03-18-begrepp-och-lagrum-for-krisberedskap-och-totalforsvar.html Länk till annan webbplats.
2. Säkerhetspolisens årsbok 2022-2023 https://www.sakerhetspolisen.se/om-sakerhetspolisen/publikationer/sakerhetspolisens-arsberattelse.html Länk till annan webbplats.
3. Försvarsmakten, Länsstyrelserna Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland. Regional Handlingskraft. (2021). https://www.lansstyrelsen.se/publikation?entry=72&context=34 Länk till annan webbplats.
4. Regeringens mål för civilt försvar. https://www.regeringen.se/regeringens-politik/civilt-forsvar/mal-for-civilt-forsvar/ Länk till annan webbplats.
5. Myndigheter för samhällsskydd och beredskap och Sveriges kommuner och regioner. (2022). Förlängd och justerad överenskommelse för kommunernas krisberedskap 2023). Diarienr MSB 2022-15507, SKR 2022/00754.
6. Myndigheter för samhällsskydd och beredskap och Sveriges kommuner och regioner. (2022). Överenskommelse om kommunernas arbete med civilt försvar. Diarienr MSB 2022-15507, SKR 2022/00754.
7. (2021). Totalförsvaret 2021–2025 Prop. 2020/21:30.
8. Totalförsvarets folkrättsråd, Försvarsdepartementet. Information om den humanitära rätten. https://www.regeringen.se/globalassets/regeringen/dokument/forsvarsdepartementet/folkrattsradet/information-om-den-humanitara-ratten.pdf Länk till annan webbplats.