Utjämna sociala skillnader
Att utjämna sociala skillnader i Sundsvalls kommun är sedan några år tillbaka en huvudprioritering fastställd av kommunfullmäktige. Insatserna samordnas i ”Ett Sundsvall som håller ihop” och områdesplaner har tagits fram för Bredsand, Kvissleby, Sundsbruk, Ljustadalen, Skönsberg och Nacksta.

Foto: Istock.
Att utjämna sociala skillnader tar sin utgångspunkt i en socioekonomisk studie (KS-2018-00305) som belyser de skillnader som finns i hälsa och livsvillkor mellan olika bostadsområden i Sundsvall. Av studien framgår att det i huvudsak är samma bostadsområden som ovan som har höga ohälsotal, hög arbetslöshet, lägre utbildningsnivå samt mer utbredd fattigdom.
Ett ”Program för social hållbarhet” kommer under våren 2022. Syftet är att fastställa riktning för kommunens arbete med social hållbarhet för kommunens förvaltningar och bolag.
Med ”Ett Sundsvall som håller ihop” och ”Program för social hållbarhet” finns goda kunskaper och insikter samt en struktur etablerad för det fortsatta arbetet. Det är angeläget att detta arbete fortsätter och att faktiska förändringar uppnås. Det finns en stor enighet om att det fortsatta arbetet bör fokuseras på skola och arbete.
Nuläge
Vad gäller skola är nuläget följande (källa Kolada):
- Bland elever som slutar grundskolans nionde klass i Sundsvall är 82,9 procent behöriga att gå vidare till något gymnasieprogram. Detta när vi tittar på alla elever bosatta i Sundsvalls kommun. Sundsvall placerar sig sämre än riksgenomsnittet och fjärde sämst bland kommuner av liknande storlek.
- Det finns stora skillnader i resultat mellan olika skolor. I kommunala skolor klarar 78,6 procent att bli behöriga till gymnasiet, vilket är nio procentenheter sämre än det som kan förväntas utifrån socioekonomiska faktorer, det så kallade modellberäknade värdet. Bland elever i friskolor klarar 94,6 procent att bli behöriga.
- Även vid jämförelse mellan kommunala grundskolor årskurs nio finns stora skillnader. Det varierar mellan 68,8 och 100 procent i hur många som klarar behörighet till gymnasiet.
- Det finns även skillnader mellan flickors och pojkars resultat. Här ser vi att Sundsvall avviker från riket. Generellt i Sverige presterar flickor bättre än pojkar i skolan, men flickor i Sundsvall presterar sämre än flickor i andra kommuner och ligger på en nivå i klass med pojkarna i riket.
- Vi ser också att flickor i Sundsvall upplever sig ha har lägre studiero och sämre skolmiljö utifrån Skolinspektionens elevenkät. Sundsvalls kommun har tillsammans med Mittuniversitetet gjort en fördjupad undersökning av studiemotivation i skolan. Där framkommer bland annat att flickor är mer kritiska till skolan och lärarna än pojkarna. De stora skillnaderna mellan pojkars och flickors inställning och resultat ger vid handen att arbetsformerna i skolan behöver ses över, är den slutsats som dras i undersökningen. Fortsatt forskningsstudie pågår.
Gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 4 år, procent.
Riket | Sundsvall | |
---|---|---|
Flickor | 81,0 | 78,4 |
Pojkar | 75,2 | 72,2 |
Samtliga | 77.9 | 75,1 |
- 75,1 procent av alla gymnasieelever bosatta i Sundsvall tar examen (avser examen eller studiebevis inom 4 år). Motsvarande andel för Sundsvalls kommunala gymnasieskola är 67,3 procent.
Att unga människor lyckas i skolan har stor betydelse för deras framtid. Att elevernas resultat i skolan är sämre än i riket i genomsnitt får effekt att gruppen unga vuxnas arbetslöshet (se tabell 3, nedan) är högre än riket.
Tittar vi på arbetslösheten ligger Sundsvall på totalen i nivå med riket, men bland unga och utrikes födda ligger vi något sämre än riket.
Inskrivna arbetslösa 16-64 år som andel av registerbaserad arbetskraft i respektive grupp, januari-maj 2021, Västernorrland, procent, källa Arbetsförmedlingen.
Totalt 16-64 år | Kvinnor | Män | Unga 18-24 år | Äldre 55-64 år | Inrikes födda | Utrikes födda | |
---|---|---|---|---|---|---|---|
Sundsvall | 8,3 | 7,4 | 9,2 | 12,9 | 7,4 | 6,0 | 22,9 |
Västernorrland | 8,8 | 8,1 | 9,4 | 13,7 | 7,3 | 6,1 | 25,8 |
Riket | 8,4 | 8,1 | 8,7 | 11,0 | 7,8 | 5,0 | 19,8 |
Utbildningsnivå bland arbetslösa 2021, procent.
Högst förgymnasial utbildning | Gymnasial | Eftergymnasial | |
---|---|---|---|
Sundsvall | 23,6 | 7,9 | 4,7 |
Västernorrland | 25,2 | 7,6 | 5,3 |
Riket | 23,7 | 7,3 | 5,6 |
De arbetslösa som har mindre goda förutsättningar, och som behöver stöd för att etablera sig, är personer med endast förgymnasial utbildning eller ej slutförd gymnasieutbildning, personer med psykisk och fysisk funktionsnedsättning, personer födda utanför Europa och personer åldrarna 55-64 år. Dessa grupper svarar för lejonparten av arbetslösheten.
För utrikes födda är arbetslösheten mycket hög. Detta gäller speciellt kvinnor som i många fall inte ens är registrerade som arbetssökande. Det är också inom gruppen utrikes födda som skillnaden är störst jämfört med riket. Orsaken till att det finns stora skillnader mellan landets kommuner i hur individer ur denna grupp, utrikes födda kan skapa sig förvärvsinkomster bör undersökas närmare. Se även Tillstånd och trender för regional tillväxt, Tillväxtverket. Länk till annan webbplats.
Utbildningsinsatser för de arbetssökande som kommer att få svårast att etablera sig på arbetsmarknaden är centrala, men är knappast tillräckligt för att göra individen anställningsbar. För många av de arbetslösa krävs en rad med åtgärder såsom språk, arbetsträning, motiverande insatser samt praktik, förutom utbildning.
Vidare är det inte är realistiskt att tro att alla arbetslösa kommer att få tillträde till den reguljära arbetsmarknaden. Kommunen behöver därför ta ställning till hur dessa människor ska kunna försörja sig. Sannolikt finns därför ett behov av en arbetsmarknad med lågkvalificerade arbeten med avtalsenlig lön. Det bör prövas om sådana arbeten och i vilken omfattning sådana arbeten kan skaps inom kommunen. Detta innebär dock ökade kostnader för kommunen.
Att förbättra kommunens förmåga att utjämna sociala skillnader ska inte bara ses ur individens perspektiv utan har också betydelse för Sundsvalls tillväxt. Detta eftersom ju fler som slutför en utbildning och kan ta ett arbete ju mer ökar humankapitalet det vill säga den kunskap som människor bär med sig. Humankapital är utan konkurrens ett modernt samhälles största tillgång. Den samlade utbildningsnivån i samhället, nivån på humankapitalet, påverkar den ekonomiska tillväxttakten.
Mer verkstad!
Styrdokumenten finns på plats. Nu gäller det att förbättra kommunens förmåga att rusta individer till att kunna försörja sig själv och skapa ett gott liv. Det handlar om att utjämna skillnader i uppväxtförhållanden, hjälpa elever i skolan att få godkända resultat, att höja utbildningsnivån samt att erbjuda praktik och jobb till personer som står utanför arbetsmarknaden. Här sitter kommunkoncernen på en bred verktygslåda.
Summering åtgärder
1. Att utjämna sociala skillnader tar lång tid. Förändringar sker över långa tidsspann, med många komplexa skeenden och strukturer som samverkar. Kommunen måste därför vara långsiktig och uthållig i sitt arbete.
Förslag är att förlänga finansieringen av uppdragen utjämna sociala skillnader samt förstärkt arbetslinje till och med 2026 med 5 respektive 15 miljoner kronor per år.
Finansiering av åtgärder.
2023 | 2024 | 2025 | 2026 | |
---|---|---|---|---|
Utjämna sociala skillnader | 5 mnkr | 5 mnkr | 5 mnkr | 5 mnkr |
Förstärkt arbetslinje | 15 mnkr | 15 mnkr | 15 mnkr | 15 mnkr |
2. Den kommunala gymnasieskolan behöver säkerställa ett utbud som motsvarar arbetsmarknadens behov samt minska antalet unga vuxna som saknar gymnasieexamen. Eftersom arbetsgivarnas arbetskraftsefterfrågan till nästan 50 procent avser personer med gymnasial yrkesutbildning behöver yrkesprogram prioriteras. Källa: Svenskt Näringslivs yrkesenkät 2020.
Förslag är att inom ramen för Kompetensförsörjning Sundsvall, som är del av Sundsvalls väg framåt, genomföra utrednings- och utvecklingsinsatser syftande till att säkerställa ett utbildningsutbud motsvarande arbetsmarknadens behov.
Säkerställ att barn- och utbildningsnämnden samt individ- och arbetsmarknadsnämnden deltar i arbetet samt att tillräckliga resurser för deltagande avsätts. Vidare behöver effekterna för de högskoleförberedande programmen samt eventuella ekonomiska konsekvenser beskrivas.
3. För att säkra rätt söktryck till yrkesutbildningarna behöver elever i grundskolan och deras föräldrar bättre kännedom om arbetsmarknadens behov, den så kallade valkompetensen behöver förbättras. SYV-verksamheten behöver därför utvecklas i riktning mot större fokus på arbetsmarknadens behov och hur man utbildar sig för att möta behovet.
Förslag är att Kompetensförsörjning Sundsvall tillsammans med barn- och utbildningsnämnden samt individ- och arbetsmarknadsnämnden deltar i arbetet samt avsätter tillräckliga resurser för detsamma.
4. Kommunkoncernen behöver ta ett större ansvar för att ta emot praktikanter och personer i olika åtgärdsanställningar. Dels för att möjliggöra ett utbildningsutbud som motsvarar behovet av kompetens i framtiden, dels för att få personer som står utanför arbetsmarknaden i arbete.
De som tar emot praktikanter eller åtgärdsanställningar behöver stöd i uppdraget. Det måste skapas ett kommunövergripande förhållningssätt kring arbetsträning för att den ska falla ut så bra som möjligt. Till exempel utbildning av dem som handleder i hur man bemöter personer med olika funktionsnedsättningar såsom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vidare bör kommunen föra en dialog med myndighetsnätverket, branschnätverk med flera. för att skapa fler praktikplatser inom näringslivet och statlig verksamhet.
Förslag är att ta fram en sammanhängande modell för praktikanter och åtgärdsanställningar i kommunkoncernen samt kostnader för handledarresurser. För kostnaderna för handledarresurser föreslås anslås 3,5 miljoner kronor per år.
Kostnader handledarresurser.
2023 | 2024 | 2025 | 2026 | |
---|---|---|---|---|
Handledarresurser | 3,5 mnkr | 3,5 mnkr | 3,5 mnkr | 3,5 mnkr |
Referenser
Socioekonomisk studie Sundsvall (KS-2018-00305), Sundsvalls kommun (pdf) Länk till annan webbplats.
Kolada, databas för kommuner och regioner Länk till annan webbplats.
Slutrapport Motivation i gymnasieskolan 2.0, Mittuniversitetet (pdf) Länk till annan webbplats.
Tillstånd och trender för regional tillväxt, rapport 0357, Tillväxtverket Länk till annan webbplats.
Senast uppdaterad: