Stärkt biologisk mångfald
Förlusten av biologisk mångfald är lika akut som klimatfrågan. Fungerande ekosystem erbjuder ”gratis” ekosystemtjänster som bildandet av bördig jord, gör haven friskare, ökar växtpollinering, bidrar till ett stabilare klimat och är viktiga kolsänkor.

Foto: Mostphotos.
Forskare menar att vi nu befinner oss i det sjätte stora massutdöendet. Djur och växter försvinner i hög takt på grund av miljöföroreningar, konkurrens av främmande arter och inte minst på det sätt vi använder mark och vatten. Biologiska mångfald påverkas i hög grad av klimatförändringar då en plats livsbetingelser förändras snabbare än växter och djur kan anpassa sig eller flytta till nya livsmiljöer. Det är ett globalt problem, vilket gör det än viktigare att på lokal nivå stabilisera och bibehålla fungerande ekosystem.
För att vända den negativa trenden behöver Sundsvalls kommun prioritera biologisk mångfald och ekosystemtjänster i sin planering och skötsel av markinnehavet. Även indirekt påverkas biologisk mångfald av konsumtion, upphandling med mera.
Skogens värde
Sundsvalls kommun har cirka 4 200 hektar skogsmark, varav 700 hektar är avsatt i naturreservat. Nuvarande skogsbestånd består till största del av ung skog så det finns låga volymer av avverkningsmogen skog under en längre tid framåt. Skogsinnehavet består i huvudsak av tätortsnära skogar vars skötsel kräver stor hänsyn till skogens sociala värden som folkhälsa, upplevelser samt rekreation som vid exempelvis Södra Bergets friluftsområde.
Det kommunen kan göra är att prioritera biologisk mångfald och ekosystemtjänster i sin skötsel av befintligt markinnehav och slopa avkastningskrav helt på kommunens egna skogsinnehav.
Skötsel för minskade risker
Risken för brand- och stormskador i och kring skogarna ökar i ett mer extremt klimat. Ur ett krisperspektiv ska skogen ska skötas på så sätt att brandrisk och vindskador minskar. Det blir därför allt mer relevant att diskutera samhällsplanering och riskhantering i övergångszonen mellan bebyggelse och skogsmark.
Skogar med en ökad andel lövträd i tätortsnära områden bidrar till ökat biologisk mångfald, brandskydd, minskad stormkänslighet, minskad erosion och vattenflöden vid skyfall. Med en ökande andel lövträd minskar samhällets kostnader i framtiden.
Skog som kolsänka
Skogens förmåga att lagra koldioxid är också en viktig parameter. Kolinlagring sker när skogen växer. När skogen uppnått en viss ålder avtar förmågan att ta upp koldioxid varför en anpassad skötsel och avverkning är att föredra.
Kommunen kan bidra med kolinlagring, biologisk mångfald och sociala värden genom att öka sitt skogsinnehav, speciellt i områden som är känsliga för störningar. Exempelvis vid vattentäkter som är av stort skyddsvärde för människor och miljö.
Mer gröna ytor
Sundsvalls kommuns park- och naturmark kan också bidra till den biologiska mångfalden genom mer anpassad skötsel. Det är viktigt att gynna livsmiljöer för pollinatörer. Träd och trädmiljöer kan utvecklas genom att anpassa utifrån platsens behov och förutsättningar.
Invånare och företag som resurs
Parker, parkskog, och grönytor har en positiv inverkan och ger en ökad trivsel för Sundsvalls invånare och dess betydelse ska inte underskattas. Sundsvalls kommun har blivit utsedd till Sveriges bästa friluftskommun eller legat i topp bland Sveriges kommuner under många år.
Närhet till parkområden, natur och friluftsliv uppskattas mycket av kommuninvånarna och detta är en resurs som kan utvecklas och stärka arbetet med ekosystemtjänster och biologisk mångfald. För kommuninvånarna har också egna mark eller boendemiljöer som kan inkluderas i arbetet. Information och kunskapsstöd eller stöd till föreningar och organisationer som bedriver ett proaktivt arbete kan utvecklas för både individer och företag.
Samhällsplanerarens roll
Ekosystemtjänster och grön infrastruktur behöver prioriteras och bli en naturlig del i samhällsplaneringen där det öppna landskapet får en mer betydande roll. De nätverk av grönska, vatten och våtmarker som finns i samhället kan utvecklas.
Återvätning av våtmarker är ett effektivt sätt att minska koldioxidutsläpp och även ett sätt att säkra dricksvattenförsörjning och skapa fördröjningsmagasin för att motverka skador vid översvämningar. Första steget bör vara en inventering av lämpliga miljöer och ägare till dem.
Exempelvis kan kommunens skogsinnehav utökas eller bytas in i områden som är känsliga för störningar. Det kan vara vid vattentäkter, områden som riskerar att drabbas av översvämningar och där man kan återskapa våtmarker.
Tidigare jordbruksmark som riskerar eller har växt igen är en reserv för framtiden. Dessa ytor bör beaktas när olika intressen ställs mot varandra. Förutom biologisk mångfald så kan vi komma att behöva mera jordbruksmark för att säkerställa förutsättningar för framtida matförsörjning. Att sanera och återanvända redan bebyggd mark ska därför användas i så stor utsträckning som möjligt istället för att ta jordbruksmark i anspråk för exploatering.
Sammanfattning åtgärder
- Avsätt 6 miljoner kronor årligen för planering och uppföljning, driftmedel för den praktiska skötseln av skog, naturreservat och parkskog med målet att utveckla de stora arealer av ungskog som kommunen förvaltar genom naturanpassade röjningar och gallringar. Skogsskötseln ska främja biologisk mångfald och sociala värden före produktion och ekonomisk avkastning.
- Förvaltningen av Sundsvalls kommuns skog och grönytor behöver vara långsiktiga och få en övergripande samordning för en ökad biologisk mångfald. Gemensamma mål för markanvändning och en uppdaterad skötselstrategi för hela kommunkoncernen är nödvändig. Befintligt skogsinnehav består till stor del av ungskog och bidrar idag inte till ekonomisk avkastning utan resurser till skötsel behöver tillsättas. Framåt ska biologisk mångfald, ekosystemtjänster, kolinlagring och kontinuitet i kommunens skötsel prioriteras före framtida kalavverkningar. Skötsel och avverkning ska anpassas till plats och naturtyp.
- Park och parkskog ska skötas med mål om ökad biologisk mångfald, ekosystemtjänster, brandskydd, minskad stormkänslighet, minskad erosion och snabba vattenflöden vid skyfall. De ska stärka sociala och kulturella värden samt att trygghet och rekreation.
- Gynna vattenmiljöer. Bäckstråk och små vatten i landskapet har en positiv påverkan för växt och djurliv. Vattenmiljöer är ett positivt inslag och bidrar till ökad trivsel i bebyggd miljö och är en viktig kvalitet i parkmiljöer.
- Återställ våtmarker för att minska utsläpp av klimatgaser och gynna en ökad biologisk mångfald. Varje åtgärd kräver stora insatser av organisationen, men ger en stor positiv effekt i landskapet och gynnar växt och djurliv.
Investeringsmedel år 2023–2027. Avsätts för information, skyltar, spångar etcetera.
År | 2023 | 2024 | 2025 | 2026 | 2027 |
---|---|---|---|---|---|
Investering | 1,0 mnk | 1,0 mnk | 1,0 mnk | 1,0 mnk | 1,0 mnk |
Driftsmedel år 2023–2026. Avsätts till planering, skötsel, arbetsledning och uppföljning.
År | 2023 | 2024 | 2025 | 2026 | 2027 |
---|---|---|---|---|---|
Drift | 5,0 mnkr | 5,0 mnkr | 5,0 mnkr | 5,0 mnkr | 5,0 mnkr |
Senast uppdaterad: