Klimatneutral kommun 2030

Sverige ska inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären år 2045. Därefter ska Sverige eftersträva negativa utsläpp för att kompensera för andra länders utsläpp globalt. Sundsvalls kommun har antagit ett mål om att bli klimatneutrala till år 2030 (KS-2020-00278).

Vacker vy från vattnet in mot land med en pappersfabrik i förgrunden.

Foto: Eva-Marie Blusi Tyberg.

Det är ett mycket ambitiöst mål med många utmaningar för kommunen, näringslivet och individen. Arbetet kommer att behöva ges ett stort politiskt fokus för att ta de beslut och tillsätta de resurser som behövs för att komma till handling och önskade resultat.

Vi ser redan klimatförändringens effekter och tyvärr ser den globala uppvärmningen att gå snabbare än förväntat. Med en snabbare uppvärmning ökar risker i närtid för så kallade ”tipping points” i klimatsystemet. Det vill säga brytpunkter som ger oåterkalleliga förändringar för människa och miljö.

I Parisavtalet 2015 sattes ett mål om att hålla den globala medeltemperaturökningen väl under 2 grader, helst under 1,5 grad. Fortsätter dagens utveckling går vi mot en global medeltemperaturökning på 2,7 grader. Det innebär katastrofala konsekvenser för hela planeten och utgör ett hot mot människor och samhällen runt om i världen.

Därför skärps länders klimatåtaganden, regler för handel med utsläppsrätter och EU-lagstiftning, vilket innebär högre krav för såväl näringsliv som offentlig sektor under det kommande decenniet. Det är därför klokt att arbeta aktivt med att bli en klimatneutral kommun. Det signalerar framtidstro för människor och hållbara företag, samt minskar risker och kostnader i ett längre tidsperspektiv.

Förutsättningar

Av kommunkoncernens klimatpåverkan kommer cirka hälften från konsumtion av varor och tjänster som upphandlas i kommunen. En fjärdedel kommer från förbränning av fossil plast vid Korstaverkets avfallsförbränning. Den sista fjärdedelen består till stor del av kommunens energiförbrukning och transporter.

Diagram som visar kommunkoncernens klimatpåverkan, med upphandling.

Kommunkoncernens klimatpåverkan redovisas enligt ”Greenhouse Gas Protokollet” som är en standard för att beräkna och rapportera växthusgaser. Delar av Sundsvalls energi direkta utsläpp är allokerad till energianvändning för att undvika dubbelräkning. Endast kommunens klimatpåverkan från upphandling ingår. Figuren är från Tyréns rapport ”Nuläget klimatpåverkan”, (Adolfsson & Öhlén, 2021).

Utöver kommunkoncernens klimatpåverkan ska även utsläppen från invånare och företag på platsen Sundsvall minska. Den svenska industri- och transportsektorn har upprättat färdplaner för hur de ska uppnå en fossilfri konkurrenskraft till år 2045. Dessa färdplaner förutsätter att det finns en mycket god tillgång på klimatneutral energi, varför energieffektivisering och tillgång på grön el får nyckelroller i omställningen till fossilfritt samhälle.

Om vi ser till individen så behöver medelsvensken minska sitt klimatavtryck från nio till ett ton koldioxidekvivalenter per år, källa Naturvårdsverket beräknat medelvärde 2014-2018.

Individen är beroende av sitt sammanhang och den systemomställning som sker på global och nationell nivå. För att individen ska kunna ställa om snabbare behöver det bli enklare att göra bra konsumtionsval, att det blir enklare att sortera avfall för återvinning, att det blir lättare att transportera sig fossilfritt och så vidare.

Medelsvenskens utsläpp av koldioxid 2019 jämfört med världens genomsnitt 2050 för att nå 1,5-gradersmålen.

Medelsvenskens utsläpp och målvärde baserat på konsumtion för att nå 1,5 gradersmålet, källa Naturvårdverket 2022.

Nudging

Att få en liten knuff i rätt riktning kallas ”nudging” och det är ett verktyg för att ändra människors beteenden genom att göra det enklare att göra vissa val. Det handlar om att förstå vad som gör det lättare för individen att följa en regel eller att agera mer hälsosamt och hållbart.

Kolsänkor och ny teknik

För det är mycket som ska ställas om på kort tid för individer, företag och organisationer. Utifrån dagens förändringstakt går det alldeles för långsamt. Det finns inget som tyder på att Sundsvalls kommun kommer att lyckas nå målet att bli klimatneutral till 2030, även om vi gör allt vi kan, såvida vi inte inför olika kolsänkor och använder ny teknik för att fånga in och lagra koldioxid.

Biokol

Växande skog och produkter i trä är ett naturligt sätt att binda koldioxid, men det är en långsam process. Lite snabbare är produktion av biokol genom pyrolys. Pyrolys framställs genom att organiskt material som växtavfall, restprodukter från lantbruket och avloppsslam hettas upp i en miljö utan syre. Resultatet blir ett poröst material med vätskehållande och näringsbindande förmåga som bland annat kan användas för att förbättra jordkvalitet.

CCS, Carbon Capture Storage

CCS är ett system för att fånga in och lagra koldioxid långsiktigt. Det är ny teknik som än så länge inte finns i kommersiell skala. Det finns olika typer av experiment- och demonstrationsanläggningar och några anläggningar där den infångade koldioxiden pumpas ner i marken. Tekniken är än så länge mycket dyr och kräver mycket energi. Sannolikt kommer det att ske mycket teknikutveckling de kommande åren då behov av snabba lösningar är så stort.

Fyra framtidsscenarier

Om man antar att biokol och CCS kan användas som kolsänka från 2025 så framträder fyra scenarion över hur klimatpåverkan från Sundsvall kommunkoncern kan se ut under de kommande åren;

”Business as usual” - inga åtgärder genomförs.
Åtgärder – Åtgärdsprogram genomförs i kommunkoncernen.
Åtgärder och biokol som kolinlagringsmetod.
Åtgärder och CCS som kolinlagringsmetod.

Diagram som visar utveckling utifrån 4 olika scenarier av utsläpp av växthusgaser för Sundsvalls kommunkoncern.

Procentuell förändring av utsläpp av växthusgaser för Sundsvall kommunkoncern utifrån fyra scenarier. Figuren förutsätter att det finns tillräckligt mycket organiskt material för att producera biokol, vilket vi i så fall måste se till att ha. Figuren förutsätter också att ny teknik för insamling och lagring av koldioxid är mogen för drift.

Åtgärder i kommunkoncernen

I rapport ”En klimatneutral kommunkoncern i Sundsvall 2030 – Vad krävs?” har Tyréns listat åtgärder inom kommunkoncernen i syfte att nå målet klimatneutral till 2030. Nedan är en checklista på åtgärder som är något utvecklad utifrån Tyréns rapport:

Fortsatt energieffektivisering enligt ny klimat- och energiplan.
Öka andelen grön el i upphandling.
Öka den egna produktionen av grön el genom småskalig solel.
Revidera befintliga vindkraftsplaner för marknaden att investera i vindkraft.
Minska avfallet enligt avfallsplan 2020–2030.
Utred långsiktig systemlösning för bostadsnära insamling.
Ersätt fossil olja med bioolja i fjärrvärme och lokala pannor.
Ersätt fossila drivmedel med fossilfria alternativ i fordonsflottan.
Följ kommunens reseriktlinjer.
Ställ klimatkrav i bygg- och anläggningsprojekt. Välj trä framför betong och stål.
Minska matsvinn och ökad andel klimatsmart mat.
Minimera förbruknings- och engångsartiklar och upphandla produkter av klimatsmarta material.
Prioritera att fasa ut fossilbaserad plast vid upphandling.

Genom att genomföra alla dessa åtgärder visar beräkningarna att det finns potential att minska klimatpåverkan med 40 procent i kommunkoncernen. Att komma till ett genomförande innebär samarbeten över organisationsgränser, nyckelkompetenser, nya arbetssätt, centralt stöd för information och kommunikation, planering, uppföljning och ett systematisk genomförande.

Bostadsnära insamling

Ett nytt lagförslag innebär att kommunen kommer att få ett ansvar för bostadsnära insamling från och med 1 januari 2023. Bostadsnära insamling är det enskilt mest effektiva sättet att öka utsorteringsgraden av avfall. En tillgängligare bostadsnära insamling är också något som efterfrågas av kommunens invånare för att göra det enklare att göra rätt vid sopsortering.

Förslag är att utreda alternativen för långsiktig systemlösning för bostadsnära insamling med berörda parter så som MSVAB, Reko, SEAB med flera inför 2023.

Bioavfall och slam som kolsänka

Ett nytt lagförslag om bostadsnära insamling från och med 1 januari 2023 gäller också matavfall eller bioavfall som är det begrepp som ska användas framåt. Målet är att samla in 95 procent av allt bioavfall.

Idag skickas matavfall till biogasproduktion i Härnösand. Med en ökad insamling av bioavfall och slam från avloppsrening finns det anledning att utreda vilka potentiella mängder som kan uppnås och hur föroreningar i slam kan avskiljas eller brytas ner för att kunna framställa biokol i syfte att använda biokolet som en kolsänka.

Investeringar i avloppsrening

MittSverige Vatten AB har i uppdrag att utreda vägval för att möta framtida krav på avloppsrening, vilket inkluderar mål om en giftfri kommun (kväve, läkemedel, mikroplaster med mera). Vägvalen står mellan att uppgradera befintliga anläggningar eller på sikt investera i ett nytt avloppsreningsverk.

Ett nytt reningsverk som hanterar hela Sundsvalls behov av avloppsrening bedöms medföra lägre energiförbrukning, bättre möjligheter till energiutvinning, produktion och lösningar för att uppnå en cirkularitet genom att till exempel producera biokol och biogas. Ett nytt reningsverk är en stor investering och ska vägas mot kostnaden att uppgradera befintliga verk och de olika nyttor det kan ge. En konsekvensanalys av de olika alternativen kommer att göras i utredningen.

Återvinning av fosfor och kväve, rening av PFAS, läkemedel och mikroplaster samt att kunna mäta spridning av sjukdomar är bara några exempel på framtida behov. Det rör sig om stora investeringar och behöver läggas till listan av framtida investeringsbehov redan nu.

Diagram som visar de totala utsläppen i kommunkoncernen fördelat på åtgärdsområden (exempelvis Elanvändning, Fjärrvärme, bränsleförbränning, transporter, tjänsteresor och upphandling).

De totala utsläppen i kommunkoncernen fördelat på åtgärdsområden. Där hela stapeln utgör nuläget. Procentsatsen står för den beräknade minskningen fram till 2030 på grund av omvärld och föreslagna åtgärder. Diagrammet tar inte hänsyn till kolinlagring.

CCS och biokol

Fakta är att även om alla föreslagna åtgärder i kommunkoncernen genomförs så kommer det inte att räcka för att uppnå klimatneutralitet till år 2030. Det är fjärrvärmeproduktionen som kommer att stå för den största andelen av de totala utsläppen år 2030, såvida inte utsläppen fångas in med CCS eller motsvarande teknik.

CCS kommer att vara en energikrävande teknik, varför detta också är en energifråga. CCS förutsätter att ny teknik för insamling och lagring av koldioxid är mogen för drift. Det behövs därför mer kunskap om den nya tekniken för att kunna göra relevanta prognoser. Det är något som Sundsvalls Energi tillsammans med berörda parter behöver fortsätta bevaka och utreda på nationell och internationell nivå.

Närmare i tid ligger utredningar och tester för produktion av biokol. Hur kan vi uppnå kritiska mängder av organiskt material, som växtavfall, restprodukter från lantbruket och avloppsslam. Hur ska biokolen produceras, lagras och vilka risker finns är några frågor som behöver svar. MittSverige Vatten AB med berörda parter bör ingå i nationella samarbeten för att effektivisera utredningar och tester.

Både CCS och framställning av biokol är viktiga åtgärder för att kunna nå målet om att bli klimatneutrala till år 2030. Det finns idag inga realistiska alternativ. Sundsvalls kommun bör därför utreda både biokol och CCS för att ta fram bra beslutsunderlag för satsningar och investeringar i nya lösningar. Att inte utforska ny teknik innebär att Sundsvalls kommun får backa från målet att bli klimatneutrala till år 2030.

Diagram som visar förändring av Sundsvalls kommuns klimatpåverkan utifrån åtgärder som CCS/biokol, transporter, fjärrvärme, elanvändning, bränsleförbränning, tjänsteresor och upphandling.

Förändring av Sundsvalls kommuns klimatpåverkan fram till 2030 om föreslagna åtgärder implementeras i kombination med CCS.

Framtida energibrist?

Energimyndigheten bedömer att elbehovet kommer att öka. Behovet av grön el ökar stort för att genomföra CCS-teknik, elektrifiering av transporter och nyetablering av elintensiv industri. Samtidigt förväntas elbehovet i befintlig industri att minska genom effektiviseringar, cirkularitet och nya tekniklösningar.

Vindkraftsutbyggnaden förväntas fortsätta öka både till land och till havs. Den utbyggnad som pågår idag sker mycket tack vare en snabb teknikutveckling och sjunkande kostnader. På en avreglerad elmarknad är det framförallt marknadsekonomiska incitament som styr var utbyggnaden sker. Påtryckningar från nationella intressen som utmanar kommunens veto mot vindkraftsutbyggnad på mark och i vatten öppnar upp för revidering av vindkraftsplaner.

Ur ett tillväxtperspektiv kommer närhet till stamnätet avgöra lönsamhet och attraktivitet för elintensiva företagsetableringar. Vindkraftsplan alternativt tillägg i översiktsplan bör därför revideras utifrån kommande lagstiftning för att signalera till marknaden att investera i grön energi.

Solceller, vätgas och andra fossilfria energikällor kommer fortsätta utvecklas. Energifrågan är komplex och en central resurs i många avseenden. Det finns anledning att se över kommunens framtida förutsättningar att producera el, bland annat med tanke på tillgång på grön energi och kostnadsutveckling. Kommunens roll som elproducent och energianvändare bör tydliggöras. Sundsvall Energi bör med relevanta parter utreda långsiktig grön energiförsörjning för Sundsvall som plats.

Kommunkoncernen behöver också bli bättre på att planera småskaliga solpaneler och annan energiproduktion vid projektering av nybyggnation och renovering. Flera verksamheter i koncernen behöver jobba tillsammans för att samlas kring långsiktiga hållbara energilösningar, såsom laddinfrastruktur, solpaneler, upphandling, projektering med mera. Även elinfrastrukturen behöver rustas för nya förutsättningar.

Sammanfattning av åtgärder

Vi behöver bli bättre tillsammans. Tydliggör vikten av helhetssyn. Bryt stuprören och verka aktivt för systemnytta inom såväl förvaltningar, kommunförbund som bolag.
Inför strategisk samordning av berörda verksamheter för att uppfylla kommunens övergripande målsättningar inom exempelvis laddinfrastruktur, elval, solpaneler upphandling, projektering med flera.
Se över kravställning för upphandling av gröna elavtal för kommunens förvaltningar och bolag.
Utred sätt att jobba med kollagring som biokol och CCS eller backa från mål om koldioxidneutral till 2030. Sundsvalls Energi bör tillsammans med berörda parter fortsätta utreda och utvärdera tester på nationell och internationell nivå.
Upphandling är ett av kommunkoncernens effektivaste verktyg för minskad klimatpåverkan i de egna verksamheterna. Det finns stort behov av att kunna använda kunskap och riktlinjer på nationell nivå för effektivare upphandlingsprocesser på lokal nivå. Exempelvis för att fasa ut fossil plast i kommunens upphandlingar.
Påbörja revidering av vindkraftsplan alternativt tillägg i översiktsplan för att signalera till marknaden att investera på mark och vatten utifrån kommande lagändringar.
Energimarknaden står inför många utmaningar på såväl nationell som global nivå. Med ökade krav som kan innebära stora investeringar, såsom EU tvingande krav (Fit for 55) och snabba omställningar som koldioxidneutral, bör kommunens framtida roll och förutsättningar utredas. Vilka är framtida viktiga investeringar och vilka risker och möjligheter finns?
Utred alternativen för långsiktig systemlösning för bostadsnära insamling med samtliga berörda parter så som MSVAB, Reko, SEAB med flera inför 2023.
Utred förutsättningar för att omvandla slam och biologiskt avfall till biokol i samband med långsiktiga ställningstaganden kring investeringar i avloppsreningsverk.
Gör det lättare för Sundsvallsbon att minska sitt klimatavtryck genom nudging. Arbeta tillsammans på nationell nivå för att stärka positiva beteenden och ge en knuff i rätt riktning.
Inkludera företag och civilsamhället i omställningsarbetet.
Genomför alla föreslagna åtgärder i kommunkoncernen. Beräknad effekt visar att det finns en potential att minska klimatpåverkan med 40 % i kommunkoncernen.

Förslag på drift- och investeringsmedelår 2023–2027.