5 000 nya jobb

Befolknings- och sysselsättningsutveckling hänger ihop på flera sätt. Om man tittar i backspegeln så har sysselsättningsutvecklingen inte återhämtat sig efter finanskrisen år 2009, vilket inneburit att sysselsättningen inte växt i samma takt som jämförbara FA-regioner. En FA-region är en funktionell arbetsmarknadsregion och FA-Sundsvall består av Timrå, Härnösand, Ånge och Sundsvalls kommuner.

Sundsvalls kommun var rikets 14:e största kommun 2008 och år 2020 hade Sundsvall passerats av 6 kommuner och är nu Sveriges 20:e största kommun. Källa: Statistiska Centralbyrån 2020, folkmängd i riket, län och kommuner.

År 2011 antog Sundsvalls kommun en hållbar tillväxtstrategi med mål om att bli 100 000 invånare till år 2021. Prognosen såg länge lovande ut om att målet skulle uppnås. Tyvärr planade kurvan ut i och med pandemin och vi har en liten bit kvar till mål.

Mål 2030

Målet är 5 000 nya jobb till 2030. För framgång krävs mobilisering och samarbeten i såväl kommunkoncernen som med olika samarbetspartners. Det sätt vi arbetar på idag behöver utvecklas, struktureras och systematiseras. Det finns ett stort engagemang i Sundsvall och regionen. Det som behövs nu är att bli bättre tillsammans.

Målet 5 000 nya jobb innebär att antalet sysselsatta i Sundsvall under period 2020-2030 ska öka med 5 000 sysselsatta netto. Att följa utvecklingen är viktigt, men också utmanande då den offentliga statistiken har en eftersläpning uppåt två år. För att se trender i arbetet finns anledning att löpande se på vilka arbeten som skapas brutto.

Vilka jobb som skapas och förvinner är intressant att följa upp då det indikerar förnyelse eller stagnation av näringslivets sammansättning och dynamik. Nästan två av tre jobb skapas på arbetsställen i befintliga företag under år 2018. Här är regionens näringslivsaktörer och innovationsstödssystem viktiga resurser i både utveckling av befintligt näringsliv som för strategiska etableringar.

Förutsättningar

Att skapa förutsättningar för tillväxt sker inte isolerat i Sundsvalls kommuns geografi. Ofta sker den i FA-Sundsvalls som omfattar kommuner med pendlingsnärhet (Sundsvalls, Timrå, Ånge och Härnösand). FA-Sundsvall är knappt 152 000 invånare, vilket är mindre än de flesta av de jämförbara FA-regionerna. Samverkan sker oftast i Sundsvallsregionen men också med Region Västernorrland, Mittuniversitetet och andra aktörer och strukturer regionalt och nationellt.

Konsultföretaget WSP har tagit fram en modell som visar samspelet mellan inflöde av kompetens, kapital och väl fungerande regional infrastruktur, innovationsfrämjande företagsklimat samt ett nationellt ramverk som stimulerar utveckling.

Tankemodeller som WSP:s modell är bra att utgå ifrån för ett systematiskt och strukturerat arbete samt för det gemensamma lärandet. Det finns dock inget recept eller enhetlig strukturomvandlingsprocess som passar alla. Alla regioner och platser behöver skapa sin egen utvecklingsresa utifrån sina specifika förutsättningar.

Det behövs också en balans mellan att göra en medveten resa utifrån kända förutsättningar som att ha förmågan att fånga möjligheter och medvetet skapa den utveckling man vill ha.

Nedan följer viktiga faktorer för tillväxt utifrån gjord analys. Förslag till åtgärder ligger sist i kapitlet. Nyckelkompetens är en central faktor för tillväxt men kompetensförsörjning ur ett bredare perspektiv är så angeläget för Sundsvalls utveckling att det även lyfts i ett eget kapitel som heter ”Slaget om kompetensen”.

Grön nyindustrialisering i norra Sverige

En tydlig trend är ett stort intresse för nya etableringar av fossilfri produktion i främst norra Sverige. Sverige har bland de bästa förutsättningarna i Europa att stå främst i en grön omställning med god tillgång till viktiga förutsättningar, naturtillgångar och grundkompetens.

För att Sverige ska uppnå mål om klimatneutralitet till 2045 och främja en ny grön industrialisering behövs en ökad grön elproduktion, som vindkraft, och en snabb ökad kapacitet, lagring och flexibilitet i det svenska elsystemet samt en utvecklad grön transportinfrastruktur.

Den viktigaste förutsättningen för företagens expansion eller etablering är tillgång till relativt sett billig förnybar el. Just nu har vår region en fördel med den kapacitet som finns i befintlig elnätsinfrastruktur, men situationen kan vara en annan om 5-10 år, då utbyggnad av elinfrastrukturen förväntas byggas ut nationellt. Därför är det angeläget att kommunen utnyttjar denna fördel genom att fokusera på att attrahera elintensiv industriella etableringar som för med sig ett stort antal arbetstillfällen.

Förutom el och transportinfrastruktur finns också ett ökat behov av välutbildad arbetskraft. Det gäller alla nivåer som vuxenutbildning, yrkesutbildning och högskoleutbildning. Stora etableringar innebär också att det finns effektiva tillståndsprocesser. Tid är en kritisk faktor i alla steg och för att bli en vinnare ställs extra höga krav på lyhördhet och snabbhet hos alla tjänstemän, politiker och samarbetsaktörer.

Att bli en vinnare innebär att det kan bli mer intressant att permanent söka sig norrut för nya spännande jobb och karriärer. Investeringarna i sig kommer att dra till sig även andra mindre investeringar och nyetableringar. Det medverkar också till en breddning av arbetsmarknaden.

Jobbdynamiken

Sysselsättningstillväxten är beroende av en ständigt pågående dynamik av skapade och försvunna jobb inom näringslivet. Dynamiken hjälper till att få rätt kompetens på̊ rätt plats varför ett högre omställningstal är att föredra.

En genomsnittlig sysselsättningsutveckling för riket 2009-2019 låg på ett omställningstal på 1,6 procent . I Sundsvall var omställningstalet knappt 1,1 procent under perioden, medan nivån för jämförbara kommuner var samma som riket. Det tyder på en stagnation i näringslivet och behov av ökad dynamik.

Flyttnetto och födelsetal

Den främsta anledningen till att personer flyttar till en ny plats är att man flyttar till jobb eller studier. Trots att det är arbetskraftsbrist inom många yrken och trots att kommunen inhyser ett universitet har Sundsvall över tid ett negativt inrikes flyttnetto. Det vill säga att fler flyttar från Sundsvall istället för in från övriga arbetsmarknadsregioner.

År 2020 hade Sundsvall ett ovanligt stort negativt födelsenetto, det vill säga att det var fler som avled än vad som föddes. Förmodligen finns en covideffekt eftersom det var fler än vanligt som avled, men det var även färre nyfödda än vanligt. Födelsenettot ser ut att återhämta sig något under 2021, medan inrikes flyttnetto drar ner utvecklingen.

Historiskt ligger födelsenettot lågt i förhållande till jämförbara kommuner. Den positiva befolkningsökningen har i hög grad samvarierat med utländsk inflyttning, det så kallade migrationsnettot.

Attrahera unga och unga vuxna

Ett positivt födelsenetto baseras på den demografiska sammansättningen av befolkningen där fler föds än dör. För att balansera den demografiska utvecklingen behövs således en ökad inflyttning av arbetskraft och att fler i målgruppen unga och unga vuxna, specifikt kvinnor stannar kvar eller flyttar in.

Att unga vuxna och unga kvinnor i synnerhet flyttar ut ger långtgående konsekvenser för familjebildning, arbetskraftsförsörjning och åldersstrukturen både regionalt och lokalt. Denna trend måste brytas annars riskerar den negativa utvecklingen förstärkas.

Kvinnor och män upp till 35 år är som mest rörliga för att välja ny bostadsort och bilda familj. Efter 35-årsåldern avtar benägenheten att flytta och många blir kvar där man väl bosatt sig. Förslag är därför att tydligt prioritera målgrupperna unga och unga vuxna och i synnerhet unga kvinnors perspektiv i kommunkoncerns fortsatta utvecklingsarbete.

Öka rörligheten

Rörligheten mellan företag inom regioner och mellan regioner är viktiga mekanismer för att upprätthålla kunskapsspridning inom näringslivet. Byte av jobb sker nästan uteslutande inom samma FA-region (93%). Följaktligen har storstadsregioner mer dynamik i detta avseende.

Den inomregionala dynamiken i Sundsvallsregionen och regionförstoring är viktiga verktyg för ökad rörlighet och kunskapsspridning. Infrastruktur och kommunikationer spelar en avgörande roll. Utveckling av infrastruktur för regionförstoring går långsamt även om flera viktiga investeringar genomförts de senaste åren.

Ostkustbanan

Det råder stor oro kring nya Ostkustbanan. Förväntan är strategiska investeringar på Ostkustbanan genom dubbelspår mellan Gävle och Härnösand. Restid kan halveras och kapaciteten kan fyrdubblas för både person- och godstransporter som gör att norrlandskusten knyts ihop med resten av Sverige.

Vid tid för denna analys har Trafikverkets förslag till Nationell plan för transportinfrastruktur 2022-2033 inte prioriterat investeringar som gör någon avgörande skillnad under de kommande 20 åren. Förslaget innebär helt förändrade förutsättningar från tidigare utlovade infrastrukturinvesteringar.

Nya Ostkustbanan Länk till annan webbplats.

Kollektivtrafik

Kollektivtrafiken är viktigt ur alla tre hållbarhetsperspektiv. När det gäller tillväxt är det viktigt med en kollektivtrafik som säkrar effektiva transporter till och från arbetsplatser i kommunen. Vidare är det viktigt att orterna i pendlingsregionen knyts samman med så tidseffektiva transporter som möjligt.

Det ska vara lätt att resa kollektivt, enkelt att pendla, kunna betala och få uppdaterade tidtabeller när vädersituationer eller liknande uppstår. Hur ändamålsenlig kollektivtrafiken är i detta sammanhang behöver ses över.

Sundsvall Timrå Airport

Rapport som Sweco tagit fram om "Samhällseffekter av flygverksamhet vid Västernorrlands flygplatser" visar att antalet sysselsatta i Sundsvall och Timrå skulle minska med drygt 5 000 om flygplatsen försvann.

Av den anledningen är goda flygförbindelser en oerhört viktig pusselbit kopplat till målet om 5 000 nya jobb och uppdraget att skapa förutsättningar för nya etableringar, bättre kompetensförsörjning och tillväxt i befintliga företag.

Ett stort antal företag är beroende av fysiska möten i Stockholm, men också för att kunna resa vidare till andra destinationer i Sverige och världen varpå det finns en stor risk att ledningsgrupper och strategisk kompetens flyttas eller placeras på andra mer lättillgängliga orter.

En region med icke funktionella flygförbindelser gör också att företag som verkar i andra regioner med bättre kommunikationer får klara konkurrensfördelar.

Pandemin har drabbat Sundsvall Timrå Airport hårt och det finns behov av att stärka flygplatsens förutsättningar både på kort och lång sikt genom ett strategiskt utvecklingsarbete för flygplatsen med hållbara företecken.

Nyckelkompetenser

Att ha tillgång till arbetskraft med högre utbildning är särskilt viktigt för näringslivets konkurrenskraft. För vissa företag är det helt nödvändigt för att kunna vara kvar i regionen. Nyckelkompetenser eller spetskompetenser sysselsätter också andra kompetenser.

Här är Mittuniversitets roll av avgörande betydelse. Att kunna rekrytera rätt kompetens till rätt jobb är en utmaning. Tillgång på humankapital är en rejäl utmaning for de flesta mindre FA-regionerna. De får sällan tillbaka mer än en bråkdel av de ungdomar som valt att studera vidare.

Att attrahera nyckelkompetenser är en angelägenhet för hela regionen. Sätt att rekrytera utvecklas ständigt. Det kan handla om nya kanaler, nya sätt att lyfta fram attraktiva arbetsgivare och paketera eftersökta värden för målgruppen.

Arbetsgivare har möjlighet att i högre utsträckning attrahera unga som studerar genom ökad närhet och långsiktiga relationer mellan arbetsgivare och akademi. CER, centrum för ekonomiska relationer på Mittuniversitetet, är ett sådant exempel inom ekonomiprogrammet.

Kompetensförsörjning

Kompetensförsörjning är ett påtagligt tillväxthinder för näringslivet oavsett om man söker kompetens med högre eller lägra utbildningsnivå. Utmaningen är att hitta rätt kompetens. Näringslivet tackar nej till ordrar, drar ner på produktion och service eller hindras att genomföra en planerad expansion.

De mest efter­frågade utbildningsnivåerna utifrån volym är gymnasial yrkesutbildning, det vill säga yrkesprogram på gymnasiet och yrkespaket inom Vuxenutbildningen, med 47 procent. Därefter Yrkeshögskola eller eftergymnasial yrkesutbildning med 32 procent och högskolutbildning med 32 procent. Minst efterfrågad är högskoleförberedande gymnasieskola, med 14 procent.

Andelen gymnasieelever som läser en yrkesutbildning har sjunkit kraftigt och nu är nere på ca 30% i riket. Sverige har en lägre andel som läser en yrkesutbildning jämfört med jämförbara europeiska länder. Examen från yrkesprogram behöver därför öka och arbetet med kompetensförsörjning i Sundsvall behöver utvecklas. Mer om detta finns att läsa i kapitel ”Slaget om kompetensen”.

Attraktiva Sundsvall

Hur kan man tänka långsiktigt och hållbart för att skapa en plats som attraherar människor att vilja leva, bo och verka i Sundsvallsregionen? När vi pratar tillväxt så kan man sätta prefixet attraktiv framför skola, vård, arbetsgivare, boende, friluftsliv osv. Det kan därför vara bra att skilja på vad som är hygienfaktorer, attraktorer och platsvarumärke.

Hygienfaktorer är basförutsättning för attraktivitet som att det finns bra jobb och utbildning, att det finns en väl fungerande välfärd och service. Det förväntas att det finns en god miljö med rent vatten och luft, att det finns bra boende och fritidsaktiviteter. Dessa värden kan förstärkas och anpassas utifrån målgruppen. Exempelvis moderna villor i barnvänliga bostadsområden.

Attraktorer sticker ut från hygienfaktorerna. Det kan vara ett starkt företagskluster eller ”startupmiljöer” som lockar individer till karriär och spännande företag. Det kan vara styrkeområden kring musik, idrott eller kultur. Det kan vara besöksmål eller företeelser som präglar en plats.

Ett platsvarumärke är de samlade associationer, tankar och värden som finns runt en plats. Både positiva och negativa. Några som lyckats använda sina attraktorer till att stärka sitt platsvarumärke är Åre som erbjuder en modern livsstil med vintersport och vildmarksliv. Höga Kusten som blivit nationellt och internationellt känt inom besöksnäring, tv och produktvarumärken som whiskey och kläder. Båda har en stark miljöprofil och de håller vad de lovar. De levererar minst det du förväntar dig över en längre tid.

Platsmarknadsföring har länge varit förknippat med destinationsutveckling och handlar om att attrahera besökare och inflyttare. Idag är begreppet betydligt mer vidgat och handlar också om att attrahera investeringar, etableringar och inte minst kompetens.

Här har vi ett val att bli tydligare i vilka investeringar, etableringar och kompetenser som vi vill prioritera. Med våra styrkor och svagheter behöver vi arbeta i en sammanhängande och medveten riktning. Stöd finns i varumärkesplattformen som togs fram med Sundsvallsborna och är beslutad i KF 2019.
Hur skapar vi attraktionskraft? Dela Sundsvall Länk till annan webbplats.

Vem blir den nya Sundsvallsbon?

Det finns behov av att göra en djupare analys av den frågan för att få ett bredare underlag. Det vi kan se i befintligt underlag är att unga och unga vuxna och mera specifikt unga kvinnor identifierats som viktiga målgrupper för att vitalisera näringslivet och balansera den demografiska sammansättningen. Unga och unga kvinnor i synnerhet är de målgrupper som idag flyttar ut från regionen i högre grand än i jämförbara regioner. Varför är det så? Vilka attraktorer är det vi söker för dessa målgrupper?

Förslag är att göra en bredare studie och utforska attraktorer till kritiska målgrupper. Vilka jobb söker de? Hur vill de bo? Vad gör de på fritiden? Vilka krav ställer de på välfärd och service? Om arbete sker mer på distans så kan den fysiska platsen viktig på andra sätt. Vilka attraktorer gäller då?

Det finns också anledning att se vilka värderingsstrukturer som prioriteras i de kommunala verksamheterna. Om nya målgrupper ska prioriteras kan det finnas behov av en så kallad kulturförflyttning för att byta perspektiv och utmana det som är norm.

Kulturförflyttning

Den demografiska utmaningen och de låga omställningstalen i sysselsättning pekar på behovet att vitalisera pågående utveckling. Befintliga strukturer och värderingar behöver utmanas och andra strukturer behöver uppstå för att skapa förnyelse och byte av perspektiv.

Det kan vara värt att stanna upp och fundera på vad det är för kulturförflyttning som ökar inflyttning och stärker bilden av platsen Sundsvall för de målgrupper vi vill attrahera. Det kan handla om djupare värderingsstrukturer.

Ur ett hållbarhetsperspektiv är mångfald förutsättning för att kunna tillvarata olika perspektiv och kompetenser öka möjligheterna till innovation och tillväxt. Att inkludera medarbetare eller dem vi är till för i utvecklingsarbetet innebär att vi ser, lyssnar på och respekterar varandra för dem vi är. Vi gör varandra delaktiga och drar nytta av varandras olikheter. En inkluderande kultur är öppen och tillåtande.

Det behövs både struktur och kultur för att skapa förnyelse. ”Kluster av kreativa individer lockar till sig flera kreativa individer” är ett citat av Richard Florida som skapat en modell för den kulturella klassen. Den heter 3T och står för Teknologi, Talang och Tolerans. Han trycker på betydelsen av det kreativa kapitalet för ekonomisk tillväxt.

Kreativa och kulturella näringar

Kulturella och kreativa näringar, KKN, består av företag med kulturskapande eller kreativa processer som sin affärsidé eller som sin råvara. KKN är beroende av en kreativ kärna och struktur som skapar förutsättningar för exempelvis filmproduktion, musikstudios och datorspel/gaming.

KKN kan därför ses som ett branschkluster som andra, där företag och den kreativa kärnan kommer samman för att utveckla och innovera inom sin bransch, men än viktigare att vara en del av innovationssystemet för att korsbefruktas med andra branscher.

Företagsfrämjande och innovationsstödsystem

Det finns en rad aktörer lokalt och regionalt, även nationellt som erbjuder företagsfrämjande insatser av olika slag. Ekosystemet av aktörer kan upplevas splittrat, svårt att veta vem som gör vad, bristande koordinering och långsiktighet. Många aktörer är underfinansierade och beroende av projektfinansiering varför det uppstår en konkurrens mellan aktörerna, vilket sätter upp barriärer för utveckling och samsyn.

Det finns trots allt en systematik bland aktörerna i ekosystemet som på flera sätt fungerar väl. Frågan är hur man vill förhålla sig till det. Många har ritat aktörskartor med för dem själva relevanta aktörer. Utmaningen är att det sker ständiga förändringar och att kartan ofta har ett aktörsperspektiv och inte företagarens perspektiv.

En aktörskarta skulle dock kunna erbjuda företagare och talanger en enkel och välkomnande överblick av utvecklingsstöd och tjänster. En aktörskarta skulle också kunna användas av aktörerna för att gemensamt vässa sina erbjudanden, differentiera sina stöd och kompetenser till kund.

För företagaren är det otydligt om vem som gör vad och sannolikt missar många företagare de möjligheter som stödsystemet erbjuder. En bra aktörskarta kräver därför uppdatering, koordinering och samverkan i toppklass.

Embryon till aktörskarta finns. Här är en översiktlig bild som utgår från några aktörer som ger rådgivning eller stöd till företagare som vill växa och utvecklas.

Aktörskarta

Kommunens näringslivsbolag, NSAB, har företagsservice och företagsutveckling som sitt huvuduppdrag. Fokus är service till små och medelstora företag. Det ska vara lätt att starta, utveckla och etablera företag i Sundsvall. På Företagscenter Sundsvall finns information, tjänster och kontakter anpassat för företag, se Företagarcenter Sundsvall Länk till annan webbplats.

Företagsservice innebär att genom uppsökande verksamhet systematiskt fånga upp företagens behov av till exempel kompetens, mark, lokaler samt att stödja företagen i deras kontakter med kommunen och andra myndigheter. Företagsutveckling syftar till att öka företagens konkurrenskraft och innebär att stödja företag eller slussa företag vidare till relevant aktör.

Det är viktigt att lyfta fram de befintliga företagens tillväxtpotential då nästan två av tre jobb skapas på arbetsställen i befintliga företag. Det finns stor potential för stödjande aktörer att anpassa tjänster och stöd för att göra det lättare för företag att växa och öka sin sysselsättning.

Inställning till företagande och att företagen är viktiga för Sundsvalls utveckling måste vara en grundinställning hos alla medarbetare i kommunkoncernen. Arbetssätt, tjänsteutveckling och hur vi pratar med företagen kan inte nog betonas som viktig framgångsfaktor.

Trimma innovationsstödsystemet

Tid är en viktig faktor för en företagare varför företags- och innovationsstödsystemets roll är att ge företagen det stöd de behöver när de behöver det i ett sammanhang som skapar förutsättningar för utveckling och innovation. Det vill säga de olika aktörernas stuprör behöver öppnas upp och tydligt organiseras kring företagarens utvecklingsresa.

Innovationsstödssystemets roll är också att förbereda företagen på morgondagens förutsättningar till tillväxt. Att skapa ett lärande och intresse för hur exempelvis hållbarhet, automation och digitalisering kan lyfta eller stjälpa mitt företag blir allt viktigare i en snabbt föränderlig värld.

I Sverige finns över 40 inkubatorer och 30 science parks med olika inriktningar. BizMakers inkubator är rankad som en av Sveriges främsta. BizMaker har en plats i det nationella inkubatorprogrammet och får finansiering från Vinnova sedan 2018. Läs mer om BizMaker. Länk till annan webbplats.

BizMaker bidrar till regionens utveckling genom att erbjuda startups och etablerade företag att snabbt nå framgång på marknaden. Fokus är på inkubation och att vara en innovationsmiljö mellan akademi, näringsliv och samhälle. Miljön kallas Science Park eftersom den ligger i anslutning till forskning och syftet är att stimulera till att kunskap delas och skapar nya kunskapsintensiva företag och innovationer. BizMakers är också en intermediär i en nationell och internationell kontext vilket skapar attraktionskraft och har resulterat i både nationella och internationella företagsetableringar i regionen.

Många Science Parks har fokus på ett eller flera profilområden som kopplar till akademin. Uppsala har Life science, Mälardalen robotik osv. Smart specialisering är ett EU-begrepp som handlar om att förstärka regioners konkurrenskraft genom att identifiera och prioritera områden med potential för tillväxt. Det handlar både om områden där en region redan har styrkor och också om nya områden.

Ett område är Bron som är ett kluster och en innovationshub för digital förnyelse. Bron samlar över 90 företag, kommuner och myndigheter som på olika sätt arbetar med digital utveckling. Se mer om Bron. Länk till annan webbplats.

Ambitionen är att öka möjligheten till utveckling, öka regionens attraktionskraft för ny kompetens, nytt kapital och etablering av nya verksamheter. Bron erbjuder SME-företag i regionen stöd att ta tillvara digitaliseringens möjligheter genom olika program och projekt. Bron driver också GovTech Region som handlar om digital omställning i offentlig sektor.

Ett annat område som växer fram är den gröna nyindustrialiseringen. Den består av olika initiativ som är i förändring. Det är en omformning av grön energi, skogsindustri, grön kemi, batteritillverkning och cirkularitet som betyder att resurser nyttjas, återanvänds och återvinns för att undvika slutgiltigt avfall. Initiativen driver en hållbar omställning inom miljö och klimat.

Nya profilområden kan växa organiskt och de kan medvetet orkestreras i olika grad. Oavsett vilket så finns det förmågor om hur man gör detta i vår region. Food Tech är ett sådant exempel från Härnösand, Foodtech är framtiden för Västernorrland, Mittuniversitetet Länk till annan webbplats.. Ett annat exempel är Höga Kusten. Länk till annan webbplats.

Nedan är en tankemodell med delvis påhittade namn för att illustrera hur man kan utveckla och bilda nya profilområden/smart specialisering. Ett är den ”Grön nyindustrialiseringen” som lyfts i inledningen som en styrka och möjlighet i vår region. Tech Region, KKN och Financial services är en mix av befintliga och nya initiativ i syfte att vitalisera Sundsvallsregionens näringsliv.

Smart specialisering

Västernorrlands regionala innovationsstrategi för smart specialisering styr användningen av EU:s regionalfondsmedel för forskning och innovation. Strategin går ut på att identifiera och stödja områden som har globala konkurrensfördelar gentemot andra regioner. Se Västernorrlands innovationsstrategi för smart specialisering, Region Västernorrland. Länk till annan webbplats.

Det är känt att vi har en starkt könssegregerad arbetsmarknad, vi har också en betydande andel mogna branscher som står inför en strukturomvandling. När man tittar på branschers utveckling följer man SNI-koder för respektive bransch och utifrån hur många som är sysselsatta i branschen i förhållande till riket i övrigt. Har man fler sysselsatta än riket i genomsnitt har man en specialiseringskvot över 1.0.

I det övre högra fältet finns de branscher som definieras som ”vinnarfältet”. Här finns branscher med en specialiseringskvot över 1.0 och branschen har en sysselsättningstillväxt i riket.

I det nedre vänstra fältet finns branscher som minskar sin sysselsättning. Det är bra att vi har få branscher där.

I det nedre högra och övre vänstra fälten ska man helst inte vara. Där är branscher som antingen är på tillbakagång (nedre högra) eller har en låg specialisering på växande branscher (övre vänstra).

Sundsvall har en näringslivsstruktur med hög specialisering inom ett antal branscher och har huvuddelen av de sysselsatta inom tillväxtbranscher. Särskild hög specialiseringsgrad återfinns inom försäkring och telekom, med nivåer på 5 respektive 3,4. Telekom är dock en bransch som har en negativ sysselsättningsutveckling på riksnivå, medan försäkringsbranschen är på tillväxt.

Förutom dessa tjänstedominerade näringar är det inom papperstillverkning och kemiindustri som specialiseringsgraden är mycket hög. Även dessa är branscher är på tillbakagång. Till detta kommer ett stort antal branscher med viss specialisering eller med specialiseringsgrad kring ett, dvs. med en lika hög andel sysselsatta som rikets genomsnitt.

Dock har huvuddelen av dessa branscher en positiv tillväxt och utgör i totala termer en betydligt större del av kommunens arbetsmarknad än de extremt specialiserade. Sammantaget ger detta en bild av ett näringsliv som i grunden är robust och diversifierat, dock med vissa högspecialiserade branscher som uppvisar en negativ eller endast svagt positiv tillväxt.

Etableringsförmåga

I arbetet med Sundsvalls väg framåt, med mål 5 000 nya jobb, har stort fokus lagts på kommunkoncernens förmåga att attrahera etableringar. Inom ramen för pågående gröna nyindustrialiseringen av norra Sverige har kommunen tillsammans med Timrå kommun och Sundsvallsregionen arbetat med en etablering av Northvolt och Volvos andra batterifabrik i Sverige.

Det var en mycket lärorik process men vi nådde inte riktigt fram. Dessa lärdomar och erfarenheter tas nu vidare i arbetet med att förbättra Sundsvalls etableringsförmåga.

Vilken typ av etableringar ska vi satsa på?

Arbetet med att landa en stor etablering i samverkan med Timrå kommun fortsätter. Förmågan att stödja befintliga företags behov av expansion ska öka, även förmågan att attrahera tjänsteföretag måste förbättras. Historiskt har regionen varit framgångsrik på etableringar av statlig verksamhet, denna förmåga ska bibehållas.

Vilka tillväxthinder ser vi?

Det har skett eller kommer ske en rad infrastrukturinvesteringar i kommunen som kommer öka vår etableringsförmåga. Det stora hindret är utbyggnadstakten av nya Ostkustbanan. Men även andra investeringar kan komma att krävas i exempelvis olika former av trafikanläggningar.

Kompetensförsörjning är sannolikt det största tillväxthindret. Här blir det viktigt att fokusera utbildningar inom yrken som arbetsgivare efterfrågar. Mer om det i kapitel ”Slaget om kompetensen”. Befintlig arbetskraft kommer dock inte räcka till. Arbetet med att rekrytera arbetskraft måste skalas upp, professionaliseras och göras i samverkan med företagen och andra arbetsgivare.

En avgörande fråga vid industriella etableringar är tillgången på mark. Vi har en genomgående brist på mark i kommunen oavsett om det gäller mindre tomter eller så kallade ”supersiter” på upp till 150 ha. Stadsbyggnadskontoret har på kort tid genomfört förstudier av olika potentiella siter med sammantagen ytan om 191 ha. Den största utmaningen är de långa ledtiderna innan marken kan nyttjas för etableringar.

Sist men inte minst behöver arbetet med det som kallas attraktiva Sundsvall inom ramen för Sundsvalls väg framåt utvecklas. Det vill säga vilka åtgärder och förändringar behöver göras för att vår attraktivitet som etableringsort förstärks.

Hur ska vi organisera oss?

Erfarenheten av arbetet med Northvolt/Volvo är att det behövs en effektiv och snabbfotad mottagningsverksamhet och att kommunkoncernen med partners snabbt kan ta fram korrekta fakta utifrån företagens förfrågningar. Dedikerade tjänstepersoner på olika nivåer och förtroendevalda är direkt avgörande.

Det behövs även en aktivt uppsökande verksamhet. Kommunen är medlem i High Coast Invest (HCI) som på regional nivå förmedlar förfrågningar från Business Sweden som tar emot internationella etableringsförfrågningar.

Vi ska naturligtvis vara aktiva inom HCI, men vår erfarenhet är att inte alla förfrågningar kommer den vägen. Vi bedömer därför att kommunen behöver en egen uppsökande verksamhet. Detta arbete berör flera förvaltningar och bolag i kommunen och just nu pågår ett arbeta med att ytterligare samordna dessa insatser.

Sammanfattning åtgärder

1. Förslag är att se över den företagsfrämjande strukturen och aktörskartan för att accelerera arbetet med strukturomvandling, etablering och tillväxt. Sundsvalls kommun behöver en sammanhållen process för att ta initiativ och samordna resurser.
2. Förslag är att tydligt prioritera målgrupperna unga och unga vuxna upp till 35 år och i synnerhet unga kvinnors perspektiv i kommunkoncerns fortsatta utvecklingsarbete.
3. Förslag är att göra en bredare studie och utforska attraktorer hos kritiska målgrupper. Vilka jobb söker de? Hur vill de bo? Vad gör de på fritiden? Vilka krav ställer de på välfärd och service? Underlaget ska stärka förnyelsearbete att attrahera investeringar, etableringar och kompetenser.
4. Utbyggnad av infrastruktur för ökad rörlighet och regionförstoring går för långsamt. Det finns behov av utökade insatser inom framför allt Ostkustbana, kollektivtrafik/mobilitet samt Sundsvall Timrå Airport.
5. Kompetensförsörjning och arbetskraftsbrist är centrala hinder för tillväxt. Detta måste ses i en helhet där både nyckelkompetenser, yrkesutbildade och att fler kommer in på arbetsmarknaden måste beaktas. Detta beskrivs mer utförligt i kapitel ”Slaget om kompetensen”. Det handlar inte om att prioritera det ena eller det andra utan att göra både ock.
6. Den demografiska utmaningen och de låga omställningstalen i sysselsättning pekar på behovet att vitalisera pågående näringslivsutveckling. Förslag är att som en innovationspartner och som relevant finansiär mer aktivt bidra till att trimma innovationsstödssystemet, accelerera arbetet med smart specialisering, samt utmana befintliga strukturer med inslag av kulturförflyttning. Även detta arbete behöver samordnade insatser inom ramen för Sundsvalls väg framåt.

Referenser

Statistikmyndigheten SCB ansvarar för officiell statistik och annan statlig statistik, SCB Länk till annan webbplats.

Regionernas kamp 2021, WSP Länk till annan webbplats.

Ostkustbanan, Nya Ostkustbanan Länk till annan webbplats.

En forskningsstudie vid Mittuniversitetet ”Regionala flygplatser - En förstudie kring betydelsen av regionala flygplatser för samhället” av Christine Große, Matilda Hahne, Pär Olauson, Bo Svensson, Mittuniversitetet Länk till annan webbplats.